Personalen har tröttnat
– Vi ska jobba och prestera mer och mer hela tiden. Var är kvaliteten? frågar sig Johanna Varga.
Hon är en av de undersköterskor som reagerat över de senaste årens nedskärningar inom vården.
Som TA berättade den 17 februari har resurstilldelningen stått stilla samtidigt som antalet verksamhetstimmar ökat med 35 procent de senaste fyra åren.
Detta her lett till rationaliseringar och effektiviseringar, vilket inneburit högre arbetsbelastning för personalen. Gör mer på kortare tid är budskapet.
På en biståndstid på 30 minuter ska personalen ofta hinna med att köra fram till vårdtagaren, ta hand om hygienen, klä vårdtagaren och fixa frukost. Dokumentation och kontakt med anhöriga inryms också i biståndstiden. Så värst mycket social verksamhet blir det inte tid till. – Förr hade man alltid tid att sätta sig ner men det har vi inte längre. Ibland känns det som att man backar ut genom dörren. Man ser i ögonen på dem hur ledsna de blir, säger Ingrid Hansen.
Ofta blir tidsschemat förskjutet, och då får personalen försöka jobba in tiden hos nästa vårdtagare. Om det går.
– Man kan inte lämna dem när de är ledsna. Det är ofta kafferasten eller lunchen som ryker i stället, säger Malika Nilsson.
Det är inte bara det pressade tidsschemat som gjort jobbet tyngre. Vårdtagarna har blivit äldre och sjukare, och dokumentationen av vårdtagarnas sociala och fysiska tillstånd allt mer omfattande.
– Nu ska vi dokumentera allt, inte bara hälsotillståndet. Vi ska även rapportera det sociala, ifall vårdtagarna inte vill gå ut, är ledsen eller något sådant, säger Pia Sörensen.
Tidigare jobbade många enbart dag. Nu är det tjänstgöring på kvällstid och även varannan helg som gäller för de flesta.
Hemtjänstpersonalen är också trött på ständiga omorganisationer. Som oftast beslutas över deras huv huvuden och som skapar stress och oro.
Just nu diskuteras ytterligare en omorganisation. Antalet hemtjänstområden ska reduceras till hälften vilket också kommer att medföra en del personalomflyttningar. – Vi har inte blivit informerade om hur det ska bli, och vårdtagarna vet ingenting. Det är mycket oro, säger Eva Vilör-Persson.
Hemtjänstpersonalen upplever att ledningen kan lyssna och ta åt sig kritik. Men förbättringarna varar oftast bara en kort period.
– När många klagar samtidigt så hjälper det ett tag, säger Malika Nilsson.
Hemtjänstpersonalen efterlyser mer dialog och en möjlighet att påverka.
– Vi vill ha en öppen diskussion, säger Johanna Varga.
Andreas Mårtensson
0410-545 34
andreas.martensson@allehandasyd.se
