Otäta växthus är ett miljöproblem
MALMÖ. – Ett växthus är inte den slutna miljö som man kanske tidigare trott, säger Jenny Kreuger, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och ansvarig för undersökningen.
Peter Bergkvist, expert på Kemikalieinspektionen, kallar de uppmätta halterna helt oacceptabla.
– Vi har varit skeptiska till uppfattningen att växthusen inte påverkar omgivningen, säger han. Nu visar det sig att odlingarna utgör ett reellt problem.
SLU har under flera år undersökt vattendrag i jordbruksmark och mätt halterna av bekämpningsmedel. Arbetet sker på uppdrag av Naturvårdsverket och ingår i programmet för miljöövervakning.
I den nya undersökningen har forskarna för första gången undersökt miljön runt växthusodlingar och frilandsodlingar av trädgårdsväxter, bär och frukt.
Resultatet visar på halter av bekämpningsmedel som ligger betydligt högre än vad som läcker från jordbruksmark.
De flesta proverna togs i Skåne som rymmer mer än hälften av landets trädgårdsnäring.
I bäckarna nedströms odlingarna hittades inte mindre än 78 preparat som bland annat dödar svamp eller insekter.
De högsta halterna uppmättes i bäckar i västra och nordvästra Skåne där det är tätt mellan växthusen. Och det var ett insektsmedel – Imidakloprid – som stack ut vid samtliga slumpmässigt tagna prover.
Halterna av medlet var mellan 500 och 1 000 gånger högre än vad Kemikalieinspektionen bedömt som acceptabelt.
Det aktuella medlet har under hösten stått i fokus som tänkbar förklaring till att bina både här och utomlands blir allt färre.
– När vi mäter i jordbruksmark kan det bli enstaka höga värden av bekämpningsmedel, säger Jenny Kreuger. Vid växthusen var det höga värden i samtliga prov.
Tomas Isberg är gurkodlare i Åstorp och ordförande för branschorganisationen Gröna näringens växthusodlare av grönsaker.
För honom är SLU:s resultat ny kunskap. Men Tomas Isberg säger att insektsmedlet är nödvändigt för att hålla odlingen fri från gisslet stinkfly som annars skadar både plantan och gurkan. Någon biologisk bekämpningsmetod mot stinkfly finns inte.
– Problemet är att två tredjedelar av odlarna inte återanvänder vattnet som används vid odlingen, fortsätter han. Det som inte tas upp av växterna rinner ut och med vattnet följer de preparat som använts.
Enligt Tomas Isberg kräver utrustning för recirkulering av vatten omfattande investeringar.
– Nu med klimatdebatten har många odlare istället valt att satsa pengarna på fastbränslepannor. Det är inte möjligt att på kort tid göra båda investeringarna.
Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen säger att problemet med de förorenande växthusen hittills inte alls uppmärksammats inom EU.
– Uppgifterna i den nya rapporten kommer att leda till någon form av åtgärd, säger han. Vi måste förmodligen ompröva villkoren för medlen som används.
