– Viruset smittar mest genom saliv och bett när katterna är i slagsmål. Okastrerade djur slåss mycket mindre, säger Lena Danielsson, veterinär på Gylle smådjursklinik.

Att katterna slåss mindre är den ena vinsten med att kastrera. Den andra är att försöka minska antalet frispringande katter utan ägare på landsbygden.

– En honkatt kan få två kullar per år. En kull brukar i snitt vara fyra kattungar. Om två av dem är honkatter blir det väldigt snabbt många katter, säger Lena Danielsson.

Djurskyddets kampanj innebär att föreningen bekostar upp till två tredjedelar av kostnaden för att kastrera eller sterilisera en katt. Sammanlagt har föreningen avsatt 40 000 kronor.

– Jag tycker att det är en himla bra kampanj. För oss är det ett rutiningrepp och kostar inte mycket jämfört med andra operationer men många tycker ändå att det är en stor kostnad, säger Lena Danielsson.

Hittills har Gylle smådjursklinik kastrerat och steriliserat ett 30-tal katter genom kampanjen. Kampanjen riktar sig i första hand till kattägare runt Alstad där utbrott av fiv, kattaids, har konstaterats men eftersom responsen inte varit så stor hittills så har Djurskyddet beslutat att utöka området till att gälla alla byar på Söderslätt.

– Katter kan ju vandra långt, säger Lena Danielsson och uppmanar alla med okastrerade utekatter som bor på landsbygden runt Trelleborg att höra av sig.

På Svedala veterinärpraktik, dit man också kan vända sig om man vill ta del av kampanjen, tror Catharina Pettersson att det är svårt att nå ut till rätt målgrupp.

– Det är svårt att nå ut till de gamla gubbar och tanter som har gårdar med många katter som de bara matar. Katterna är inte tama och vill inte bli infångade. De som bara matar ägnar sig åt missriktad snällhet. Man tar inte ansvar när de blir sjuka och gör att det bara föds fler katter, säger hon.

På ett bord på smådjurskliniken i Gylle ligger en rödspräcklig hankatt. Han sover och märker inget när veterinären Katarina Widgren genomför ingreppet.

– Det tar ungefär tio minuter, säger Lena Danielsson och förklarar att hankatter behöver ha en tratt på sig ett par dagar medan honkatter behöver bära den i tio dagar då ingreppet på dem är lite större.

– Eftersom vi söver så får katten vara kvar här under dagen men det brukar aldrig vara några problem, säger Lena Danielsson.