Nostalgiska tårar i OS-tider

- Det är häftigt att ha känt det. Just de här ögonblicken kommer inte så ofta. Det är en sådan enorm glädje, säger Paula Svensson, när vi sätter oss ner och pratar om OS-invigningen i Seoul och om allt som hände de där dagarna under OS.

Åren var 1984 i Los Angeles och 1988 i Seoul. Olympiska spelen, alla idrottares största dröm, blev verklighet för trelleborgaren. Redan i tolvårsåldern tränade och tävlade hon i cykling.

Väggarna och bokhyllorna hemma i huset vittnar om en aktiv idrottskvinna som deltagit i mer än bara en handfull tävlingar genom åren.

- Svanen på matbordet, den där ankan, lyktan som står här, alla är pris från olika tävlingar. När jag flyttade hemifrån behövde jag inte köpa mycket. Vid tävlingar fanns det ju ofta ett prisbord. Den som vann fick välja först. Så det blev en del priser, skrattar Paula nöjt medan hon bläddrar i pärmarna som ligger på soffbordet som var och en är fulla med gamla tidningsutklipp och annat som på ett eller annat sätt är förknippat med tiden som aktiv idrottare.

- Jag har egentligen bara minnen från Seoul. I Los Angeles fick vi inte gå på invigningen eftersom vi skulle tävla dagen därpå. Sedan fick vi bara vara i byn och vi stannade endast i några dagar efter att vi tävlat, så minnena därifrån är inte så många. Från Seoul däremot har jag många roliga minnen, berättar Paula, som troligtvis är mer känd som Paula Westher som hon hette som ung och som aktiv idrottare.

Paula Svensson blev uttagen till landslaget i cykling när hon var 17 år. Kommande tio år var hon aktiv i landslaget. Att det just blev cykling och inte någon annan sport, som hon under många år vigde sitt liv till, var något av en slump.

- Malmös cykelklubb var ute på skolorna, jag tror det var när jag gick i femman. De arrangerade en tävling. För den som var bäst i klassen gick vidare till ytterligare en tävling. Eftersom jag vann gick jag vidare. Det var ett sätt för klubben att värva medlemmar. Och ledaren tyckte att jag var duktig. När den gamla OS-deltagaren, vars klubb var CK Cyklisten i Malmö, väl fått nys om cykling som sport, rullade det på i bara farten, i ordets rätta bemärkelse. Den ena tävlingen efter den andra avlöste varandra. Det var långa resor till Europa, nattåg genom Sverige med cykeln som närmsta vän och många, långa träningspass som upptog hennes tid.

När Paula Svensson som tonåring skulle införskaffa sin första tävlingscykel, för närmare 26 år sedan, kostade den 1025 kronor. För att inte belasta mamma och pappas ekonomi allt för mycket ville hon skjuta till en viss del på egen hand.

- Jag tyckte synd om dem och ville inte att de skulle betala så mycket. Jag tror jag gav dem mellan fyra och femhundra kronor, berättar hon. På frågan vad det egentligen är som driver idrottsmän och idrottskvinnor att ägna så gott som all sin tid till träning och tävlingar svarar Paula Svensson både övertygande och snabbt:

- Det är ju framgångarna. När man plötsligt vinner en tävling och når upp till de mål som man satt vill man bara fortsätta. Hade det inte gått bra skulle jag nog inte fortsatt. Framgångarna har varit viktiga för mig, säger hon bestämt.

Även om Paula Svensson tillbringat mer tid på cykelsadeln tidigare i livet än vad hon gör i dag har hon inte övergivit den helt, även om hon inte tränar och tävlar.

- Jag cyklar till jobbet. Det är det som håller mig igång. Ska jag och barnen någonstans cyklar vi alltid. Ungarna brukar säga - mamma, vi tar bilen. Nej, säger jag, det är bra med motion, säger Paula och skattar högt.

Att Paula Svensson lyckades ta sig till OS två gånger, delta i Tour de France samt många andra prestigefyllda tävlingar, beror enligt henne själv på några av hennes utmärkande egenskaper.

- Min tjurskallighet och mitt jävlar anamma. Sedan tyckte jag om att prestera när det behövs. Jag skulle minsann köra lite snabbare än vad de andra gjorde. När jag hade folk omkring mig kunde jag alltid pressa lite bättre. Men sedan hade jag alltid lätt för att stirra upp mig. Jag var till exempel alltid nervös innan tävlingen.

Att de olympiska spelen i år väckt debatt på grund av att det hålls i det omdiskuterade och kritiserade landet Kina, är inte så konstigt, menar Paula Svensson.

- Det har varit mycket turbulent i Kina i jämförelse med andra länder där OS ägt rum. Men jag tycker samtidigt inte att det politiska ska påverka tävlingen, tillägger hon.

Paula Svensson ser fram emot att följa de svenska OS-deltagarna under kommande tävlingar.