Muslimer i Trelleborg känner sig kränkta av teckning

De tycker inte att det går att försvara publiceringen av teckningarna med argument om yttrande- eller tryckfrihet.

– Vem som helst som hade framställts så som i de bilderna hade blivit förolämpad. Bilderna ska vara satiriska och roliga, men de är bara kränkande. Yttrandefriheten gäller enligt lag så länge man inte skadar eller kränker andra. Journalister har ett stort ansvar för vad de skriver, säger Jenny Hasslert.

– Det är mänskligt att bli kränkt när något som står en nära blir förolämpat. Det är inte speciellt för bara muslimer, fortsätter hon och Layal Chidiac, sekreterare, håller med.

– Muhammed är en symbol för alla muslimer om man ritar honom som terrorist så är det klart att människor känner sig träffade. I ett mångkulturellt land bör man lära sig av varandra eftersom det gynnar samhället, inte peka ut vissa grupper, säger Layal Chidiac.

Amal Nouhi, ordförande, tar fram ett brev som hennes 22-årige systerson som bor i Malmö nyligen fick hem i brevlådan. Det anonyma brevet innehåller en utskrift med ett antal av karikatyrerna från Jyllands-Posten.

– Bara de som heter Muhammed i min systersons område har fått breven. Vi vet inte vem som har skickat det. Jag hade inte sett bilderna ordentligt innan, säger Amal Nouhi medan hon skickar runt pappret.

Alla fem kvinnorna tycker att karikatyrerna förstärker en redan negativ bild av muslimer. Publiceringen har blivit droppen som fått bägaren att rinna över för vissa. Men att de våldsamma reaktionerna står i fokus för medierapporteringen är också något som bidrar till en skev bild.

– En del grupper väntar på rätt tillfälle för att kunna uttnyttja situationen. Men det finns inget i islam som säger att man får använda våld i guds namn. Om man tar ut sin ilska på oskyldiga civila har det gått alldeles för långt, säger Layal Chidiac.

Religion - inget att skämta om

– Religion är inget man bör skämta om. Hade man publicerat liknande bilder på Moses eller Jesus hade den kristna världen också reagerat, säger Senad Redzic.

I den bosniska föreningen Unas lokaler på Östergatan sitter en handfull män och pratar. Senad Redzic är ordförande och muslim från Bosnien. Men medlemmarna har olika religiös bakgrund. Muhammedteckningarna är inget som har diskuterats så mycket bland de som kommer hit, menar Senad Redzic. Men personligen tycker han att det var fel av Jyllands-Posten att publicera dem.

– Visst är demokratin och yttrandefriheten viktig men man måste ta hänsyn till hur andra påverkas. Vissa är mer troende än andra. Man skulle ha tänkt mer på effekterna. Nu har man skapat problem för dem som jobbar som exempelvis ambassadörer i de här länderna. De är helt oskyldiga men nu får de betala för det som hänt, säger Senad Redzic.

Även på föreningen Balkan 2000 på Hantverkargatan tycker de som TA talar med att publiceringen av bilderna var fel. Men inte heller här har det som hänt varit ett stort samtalsämne, menar Djevad Bajric, ordförande i föreningen. Både han och medlemmen Anes Numanovic är muslimer. De tycker att reaktionerna på båda sidor har varit överdrivna.

– Jag har inte följt med i tidningar och teve så mycket men jag tycker att man har gjort fel på bägge sidor, säger Anes Numanovic.

"Inte principellt fel"

Henry R Leo, har tidigare jobbat som diplomat inom Utrikesdepartementet under 43 år.

– Jag har inget principiellt emot att bilderna publicerades, säger han.

Bilderna publicerades i september, men först i januari har protesterna tagit fart på allvar. En anledning är, enligt Henry R Leo, att vissa regimer, som exempelvis i Syrien, har piskat upp stämningen för att kunna dra nytta av situationen för politiska syften.

Han kan förstå om vissa av bilderna uppfattas som kränkande och ser likheter med de nazistiska judekarikatyrerna. Men samtidigt menar han att Jyllands-Posten hade rätt att publicera dem.

– Däremot var publiceringen diplomatiskt olämplig. Men i det stora hela har det varit mycket väsen för ingenting, säger Henry R Leo.

"En fråga om respekt"

Gustaf Centervall, kyrkoherde i Trelleborgs församling, tycker att publiceringen av karikatyrerna var klart olämplig.

– Vi måste värna om yttrandefriheten men det ska ske under ansvar. Så var det inte i det här fallet. I första hand är det här en fråga om respekt för våra medmänniskor, vare sig det handlar om judar, kristna eller muslimer, säger han.

För några år sedan publicerade Aftonbladet utträdesblanketter för att människor skulle kunna lämna svenska kyrkan.

– Då kände jag att min kristna tro blev kränkt. Men i vårt sekulariserade samhälle testas gränser hela tiden. Tidningarna vill tjäna pengar på fler lösnummer.

– Karikatyrerna handlade bara om att väcka uppmärksamhet. Man har tänt eld på en bensindunk utan att ha någon som helst omvärldsanalys, säger Gustaf Centervall.

Även Alviero Buco, präst i Katolska kyrkan i Trelleborg förstår dem som känner sig kränkta av teckningarna. Det finns flera exempel genom historien på när den katolska kyrkan har blivit kränkt, menar han.

– Det här handlar om två principer som kolliderar med varandra. För oss kristna är kärleken och människan det centrala. Yttrandefriheten får inte såra eller kränka människor. Det finns en gräns. Man ska älska människor, inte principer, säger Alviero Buco.

"Aldrig godkänt teckningarna"

Margaretha Engström är chefredaktör och ansvarig utgivare för Trelleborgs Allehanda. Hon hade aldrig godkänt publiceringen av teckningarna.

– Det handlar om respekt. Vår rätt att säga och och skriva vad vi vill är oerhört viktig, men kopplat till det finns även ett ansvar. Varje dag, och vid varje enskilt tillfälle, måste vi föra etiska diskussioner på redaktionen när det gäller olika publiceringar.

Publiceringen av Muhammedkarikatyrerna var onödig, menar hon.

– Miljontals människor har blivit kränkta och sårade. Konsekvenserna står inte i proportion till publiceringen. Det här visar hur oerhört viktig roll den ansvarige utgivaren spelar.