Musiken en nödvändig del av livet

Hon syns på tv, hörs i radio och dyker allt emellanåt upp på tidningssidorna. Ewa-Gun Westford är informations- och rekryteringsansvarig på Polisområde Södra Skåne. Dessutom har hon hjälpt till med produktionerna av filmerna om hennes mer kände kollega Kurt Wallander.

- Här har jag lärt mig köra hjullastare, berättar hon när vi sitter i köket till det hyrda huset i Övraby, utanför Tomelilla. Jag har frågat grannen om han tror jag kan få köra harven också.

Under tiden rör sig de två Jack Russel-terrierna, Oliver och Tiffany Persson, runt oss.

- Jag älskar hösten, säger hon och tittar ut på träden i flammande färger. Här är fantastiskt att kunna promenera med hundarna.

Hon växte upp i Borrby på Österlen och bestämde sig redan när hon var 12-13 år gammal att hon skulle bli polis. Och det blev hon 1973.

- Vi var 240 i kullen och bara 14 av dem var kvinnor. Då fanns inga kvinnliga förebilder, inga kvinnliga chefer och inga kvinnliga fackliga företrädare. I dag är omkring 35 procent av poliserna kvinnor. I stället fann hon sin förebild i dåvarande chefen för trafikpolisen i Malmö, Nils Nyström.

- För mig framstår han fortfarande som exempel på hur en bra polis ska vara. Jag har alltid varit otroligt intresserad av andra människor och deras beteende, varför de hamnar på den ena eller andra sidan om rätt och fel. Jag har lärt mig att man aldrig ska sluta förvåna sig, men allt är inte svart eller vitt.

I Sverige ser de kvinnliga poliserna ut som de manliga, ingenting skiljer dem i uniform eller utrustning. England har valt en annan väg. De kvinnliga poliserna har annan mössa, kravatt i stället för slips och ibland kjol.

- Det ska synas skillnader på kvinnor och män. Vi är inte könsneutrala men ska samarbeta på olika plan.

Ewa-Gun Westford började med att gå fotpatrull innan hon började köra patrullbil. En period ingick hon också i piketen.

- Det var den gamla formen av piket: ett befäl, fyra till fem manliga poliser och en kvinnlig. Man tyckte att det behövdes en kvinna. Hon var också kriminalpolis några år innan hon började arbeta med information inom Polisområde Malmö, POMA, i slutet av 90-talet. En period vikarierade hon som närpolischef i Lomma-Burlöv. I två år var hon informationschef på Polishögskolan i Stockholm. Då veckopendlade hon till hemmet i Malmö.

- I Stockholm fick ja se polissverige från en ny horisont. Det lärde mig mycket. Vi hade ett enda mål-att göra bästa möjliga poliser.

Men det inträffade incidenter också som kan vara roliga att berätta om nu.

- En kvinnlig studerande prostituerade sig på Järva krog. En dag ringde Aftonbladet och ville ha kommentarer. Då stod jag bland morötterna på Caroli City och visste ingenting. Pådraget från riksmedia blev enormt.

Men det gick inte att veckopendla i evighet och hon valde att återvända till Skåne.

Efter ett antal turer placerades hon i Polisområde Södra Skåne, POSS., och Ystad år 2002. Där behövdes en informations- och rekryteringsansvarig eftersom det var svårt att få poliser till polisområdet. Sedan dess har situationen blivit mycket bättre. Yngre poliser fyller vakanserna.

- Jag har ansvar för att kommunicera med skattebetalarna. De ska ha snabb och korrekt information och den information de vill ha, till exempel vid oljeolyckan med Fu Shan Hai på Sydkusten 2003. Det blev 14 dagar av intensivt arbete tillsammans med den samlade räddningstjänsten, militären och de berörda kommunerna. Det går knappast att prata om Ystadspolisen utan att komma in på Kurt Wallander och Ewa-Gun Westford har en lång relation till honom.

- När jag läste den första boken om Kurt tyckte jag det var fantastiskt att någon kunde beskriva min arbetsmiljö och den miljö där jag levde, som kunde beskriva en karaktär som är lik mig själv med personliga tillkortakommanden, som skilt sig, funderar i samma banor om livet och som älskar musiken. Som när han druckit lite vin kan ösa på med opera. Då renas man. Jag tycker mycket om Kurt.

Hon hade långa samtal med Krister Henriksson, hjälpte honom när han behövde känna in arbetsplatsen. Han fick också lära sig skjuta.

- Det var viktigt att han fick lära känna oss.

Efter många år i centrala Malmö bröt hon upp och flyttade ut på landet. Efter en skilsmässa för ett antal år sedan bor hon nu tillsammans med sin Pelle Ekström i ett hyrt hus på Övrabyborgs marker.

- Tandläkaren och Malmö Symfoniorkester är allt jag har kvar i Malmö. I snart 30 år har jag varit abonnent på MSO. Det ger en trygghet. De håller ständigt samma höga kvalitet samtidigt som de är beredda att göra nya tolkningar. Året har två julaftnar, den ena är när MSO släpper generalprogrammet. Nyligen började hennes "otrohetsaffär" med Räddningsverket. Hon ingår nu som pressansvarig i den nationella stödstyrka som regeringen inrättade efter tsunamin och som med kort varsel ska kunna stödja svenska medborgare vid olycka eller katastrof.

- Jag hade varit med och tagit emot två plan från Thailand på Sturup 2004. Det påverkade mig djupt att möta alla dessa som varit med om fruktansvärda händelser. Alla var i djup kris, var traumatiserade.

Styrkan användes i förra sommaren vid den största evakueringsinsatsen i modern tid vid striderna i södra Libanon, innan den var färdigutbildad och Ewa-Gun Westford syntes nästan varje dag i TV-rutan. Samtliga medlemmar i stödstyrkan är frivilliga, oavlönade på hemmaplan och kan sättas på fötter sex timmars efter beslut från regeringen.

Att vara polis innebär att se baksidorna av det mesta, att se all slags mänsklig djävulskap.

- Om man inte ständigt bearbetar polisupplevelserna så blir man cynisk och tycker att man får alla sina fördomar bekräftade. Man måste bearbeta det, prata om det annars kan man inte vara kvar som en bra polis.

Hennes båda döttrar bor i England och själv planerade hon att flytta till dem när hon fyllt 55. Men efter att hon mött Pelle Ekström blir det inte så.

- Jag har mindre behov av att vara social nu. Det kanske är åldern. En gammal man i Malmö sade till mig en gång: Ju mer jag ser av människor, desto bättre tycker jag om min hund. Efter fyllda 50 är inte allt lika självklart längre. Jag har sett så mycket konstigheter och så mycket ondska. Men man måste lära sig att tycka om sig själv, med fel och brister, Man måste anstränga sig varje dag och lyckan är inte självklar. Sorg och glädje finns bredvid varandra.

Christer Hansson

0410-545 42

christer.hansson@trelleborgsallehanda.se