Möllan i Skegrie
På det bördiga slättlandet söder om den landsväg, som enligt många har ansetts dela vårt långa land i två likvärdiga halvor, har brödsäd alltid varit den förhärskande jordbruksprodukten.
De stora mängder säd som skördats här har i stor utsträckning skickats vidare, ofta med hjälp av de välkända handelshusen i Trelleborg, till både in- och utländska kvarnar, men det var också en tid före de stora kvarnföretagens etablering då bönderna skickade sin säd till den lokala möllan. Det behövdes inte mycket till höjdsträckning över slätten förrän någon skulle lockas bygga en mölla och utnyttja de goda vindförhållandena. De tidigaste möllorna på Söderslätt var så kallade stubbamöllor. Samma typ som vi som vi fortfarande kan se vid Klörupsvägen där staden fortfarande vårdar Sandmöllan.
En sådan mölla byggdes 1805 i Skegrie. Det var prosten Nils Bruzelius och senare hans son kyrkoherden Johannes Bruzelius som drev kvarnen vid sidan om det jordbruk som hörde till pastoratet. Möllan skiftade därefter ägare ett flertal gånger. En god affär gjorde förmodligen mjölnaren Ola Larsson och hans hustru Karna Persdotter på 1860-talet när de vid försäljningen fick igenom livstids undantagsförmån om 6 tunnor råg och 4 tunnor korn årligen.
Mjölnaren Ola Bengtsson och hans hustru Ellena Persdotter köpte möllan 1877 och drev den till den 25 mars 1895, då den brann ner i en svår storm som satte vingarna i rörelse, varefter varmgång uppstod. På samma plats lät Ola Bengtsson bygga en ny mölla av holländare typ, fast i ett enklare utförande utan den vanliga höga stengrunden och utan den så kallade segelbanan.
Fortfarande kan trafikanterna glädjas åt den vackra siluetten när de susar förbi på E6:an, för 1966 överlämnades möllan till Skytts Härads Hembygdsförening som låtit iståndsätta den och vårdar den väl med årliga "mölledagar"
Från Sven Nilssons bildarkiv med text av Eric Sandell.
