GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Mikael Rubin bad om sekretess – tingsrätten skickade inte åtalet
Det var en ren tillfällighet som hindrade Mikael Rubin att sitta kvar som kommunstyrelsens ordförande fram till valet. Trelleborgs Allehanda kan avslöja att Ystads tingsrätt inte skickade åtalet med utpressningshärvan till media enligt sina dagliga rutiner.
– Det är allvarligt, säger tingsrättens chef Fredrik Löndahl.
När TA undersöker rutinerna visar det sig att det går att mörklägga ett åtal, till och med att hindra att en dom når offentlighetens ljus.
Trelleborg/Ystad • Publicerad 21 mars 2022 • Uppdaterad 22 mars 2022

Kommunstyrelsens dåvarande ordförande Mikael Rubin träffade 2020 en kvinna på en sexchatt. Därefter pressade kvinnan honom på pengar. Hon hotade att annars sprida innehållet i chatten till Rubins partikollegor, familj och media. Mikael Rubin polisanmälde, men kom att betala ut 213 000 kronor till kvinnan.

I polisförhör bad Mikael Rubin specifikt om en advokat som inte var hemmahörande i Trelleborg. Han bad även polisen om ”största sekretess”. Som förklaring säger han till TA att han inte ville att utpressningen mot honom skulle komma ut förrän efter att dom hade fallit.

Och så var på väg att ske. Då hade Mikael Rubin kunnat sitta kvar som Trelleborgs högste politiker åtminstone fram till valet i september.

”Hur har du fått tag i det, är det någon som har tipsat dig eller?”
Mikael Rubin

Åtalet mot en kvinna som pressat Mikael Rubin på en stor summa pengar lämnades in till Ystads tingsrätt av åklagare den 20 januari. Men Trelleborgs Allehanda, som dagligen begär ut alla domar och åtal från tingsrätten, fick inte handlingen. Inte 20 januari, inte dagen efter heller.

Ystads tingsrätt.
Ystads tingsrätt.Foto: Peter Ottosson

Åtalet kom till allmänhetens kännedom ändå två veckor senare genom en tillfällighet. En reporter på tidningen Sydöstran i Blekinge fick höra att en namngiven kvinna i trakten hade pressat en toppolitiker i södra Sverige på pengar, att hon skulle ha åtalats och att det fanns inslag av sexuella tjänster. Reportern ringde till 15 tingsrätter innan han fick napp, i Ystad. Reportern fick då, på en specifik fråga på kvinnans namn, ut handlingen. Samma dag, 2 februari, tipsades Trelleborgs Allehanda av våra kollegor på Sydöstran om åtalet.

4 februari avgick Mikael Rubin från alla sina politiska uppdrag. Dagen innan hade han intervjuats av TA och lät då överraskad.

– Hur har du fått tag i det, är det någon som har tipsat dig eller?

Eftersom tidningen aldrig fick åtalet den normala vägen handlade några av frågorna till Rubin om just detta.

Varför bad du polisen om största sekretess?

– Jag bad väl om det för att jag ville att den här personen skulle bli dömd först, svarar Mikael Rubin.

Men det måste du vara medveten om att en förundersökning blir offentlig när åtal väcks?

– Absolut. Men åtal är väl inte väckt, det är väl nedlagt?

Jo, åtal är väckt. Har du varit i kontakt med Ystads tingsrätt?

– Nej, jag har en advokat som företräder mig.

Har du bett någon person att dölja detta?

– Nej.

Ingen alls?

– Nej.

Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, Ystads tingsrätt.
Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, Ystads tingsrätt.Foto: Peter Ottosson

När TA den 7 februari kontaktar Ystads tingsrätt kan den då tillförordnade chefen rådmannen Fredrik Bohlin inte svara på varför åtalet inte nådde TA via de dagliga utskicken. Han ber att få återkomma.

Eftersom TA totalt fått två åtal och en dom daterade 20 januari ber vi att tingsrätten kontrollerar om det är fler handlingar från just detta datum som aldrig skickades, eller om det enbart var det åtal där Mikael Rubin är inblandad.

En månad senare får vi svar. Enbart åtalet gällande utpressning mot Mikael Rubin saknas.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Den innebär bland annat att regeringens och andra myndigheters verksamheter så långt som möjligt bedrivs i öppna former under insyn av allmänhet och massmedia.

I en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen, finns bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt är ett uttryck för offentlighetsprincipen.

Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.

Källa: regeringen.se

”Det är allvarligt därför att oavsett vem som begär ut något av oss så ska den personen få handlingen skyndsamt. Nu är ni dessutom en tidning och kraven är väl inte högre, men jag ser det som mer allvarlig”
Fredrik Löndahl, lagman och chef Ystads tingsrätt
Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, och Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.
Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, och Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.Foto: Peter Ottosson

TA träffar Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef vid Ystads tingsrätt sedan 1 mars, och Fredrik Bohlin, rådman och tingsrättens tillförordnade chef vid det aktuella tillfället, som båda beklagar det inträffade.

– Det är allvarligt. Det är allvarligt därför att oavsett vem som begär ut något av oss så ska den personen få handlingen skyndsamt. Nu är ni dessutom en tidning och kraven är väl inte högre, men jag ser det som mer allvarligt, säger Fredrik Löndahl och fortsätter:

– Faran i det stora perspektivet är att vi inte uppfyller den svenska grundlagen. Att alla har rätt att ta del av våra handlingar såvida de inte är sekretessbelagda och då måste vi göra en sekretessprövning. Det ska även ske skyndsamt, men eftersom ni också är en tidning och en viktig del i vårt svenska samhälle så innebär det också att ert uppdrag försvåras.

Just det här åtalet innehåller uppgifter som handlar om en toppolitiker. Uppgifterna är så känsliga att när de väl kom fram så avgick han. Hur ser ni på det?

– Det påverkar inte bedömningen av allvaret utifrån vårt uppdrag. När journalisten i Blekinge hörde av sig och det gjordes en sökning på hans fråga så fick man ju upp träffen. Det har ju inte funnits intresse från domstolens sida att hemlighålla ett åtal, säger Fredrik Löndahl.

– Vår skyldighet är att ni ska få alla handlingar, det är vår skyldighet inom ramen för en demokratisk rättsstat och vår grundlag att möjliggöra er kontrollfunktion av oss. Så det spelar ingen roll vilken handling som ni inte fått ut, resonerar Fredrik Bohlin. Däremot förstår jag ur er horisont att när just ett sånt här åtal missas, att det väcker misstankar hos er. Men det är liksom en annan fråga.

Tingsrättens rutiner

Trelleborgs Allehanda begär varje vardag ut handlingar som domar och åtal som upprättats av eller inlämnats till Ystads tingsrätt.

Tingsrätten skickar via mejl ut de begärda handlingarna, vanligtvis strax innan lunch. De handlingar som upprättats därefter skickas normalt ut dagen därpå.

I det aktuella fallet där Mikael Rubin pressats på pengar har åtalet registrerats av Ystads tingsrätt 20 januari klockan 11.12. Den dagen får TA dagens domar och åtal i två utskick, klockan 11.10 respektive klockan 11.11. Enligt gällande rutiner skulle åtalet ha skickats ut dagen därpå, 21 januari, men så skedde aldrig.

Fredrik Löndahl, nytillträdd tingsrättschef, och Fredrik Bohlin, tidigare tillförordnad tingsrättschef förklarar systemet som innehåller vad de kallar för ”felkällor”, det vill säga att systemet inte är vattentätt.

Fredrik Löndahl:

– Det vi ser är att systemet innehåller potentiella felkällor för att det är en person som ska fylla i och kryssa i vissa uppgifter. Problemet för oss är att våra system inte är supermoderna, de kräver en viss handpåläggning. Så det är en person som måste göra manuella sökningar. Har man då missat att fylla i gårdagens datum så kommer ju inte handlingar med som kom in efter föregående dags utskick. För att man sedan ska skicka handlingarna till er så måste man dessutom kryssa i dessa filer, så det finns ju utrymme för felkällor.

Fredrik Bohlin:

– Vi kommer aldrig, givet hur våra system ser ut, vara hundraprocentigt säkra på att man inte kan göra misstag, just för att det innehåller manuella moment. Vissa dagar kommer det in väldigt många åtal och om man missar att kryssa i en ruta på vägen när det ska gå snabbt, det är den mänskliga felkällan som vi inte kan komma åt.

Politikern ifråga säger enligt förundersökningsprotokollet att han ber polisen om ”största sekretess”. Kan man få det i något fall?

– Så länge förundersökningen pågår så är den sekretessbelagd, men när åtalet kommer in till tingsrätten så blir det ju offentligt, säger Fredrik Löndahl.

– Om det ska bli tal om sekretess får det ju handla om saker som är reglerade i offentlighets- och sekretesslagen, som till exempel för målsägande i sexualbrottsmål, som uttryckligen tvingar oss att sekretessbelägga uppgifter som annars är offentliga. Men utöver de bestämmelserna finns inga andra hänsyn att ta, säger Fredrik Bohlin.

– Det är ganska vanligt att man begär sekretess såsom målsägande eller vittne, men det tillåter inte lagstiftningen, säger Fredrik Löndahl.

Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.
Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.Foto: Peter Ottosson

På en direkt fråga på varför han bad polisen om största sekretess säger han till vår reporter ”Jag bad väl om det för att jag ville att den här personen skulle bli dömd först”. Vad tänker ni om det?

– Det är inget som den enskilde kan styra hur en förundersökning bedrivs och när ett åtal lämnas in och sen hur domstolarna arbetar, säger Fredrik Löndahl. Det är upp till respektive instans. Ur den enskildes perspektiv kan jag förstå att man vill skydda sig, men det är inget man kan påverka.

– Skiljelinjen går ju normalt i när åtal väcks, förtydligar Fredrik Bohlin. Fram till dess att åtal väcks gäller förundersökningssekretess, och då är allting hemligt. Men når åtal väcks är ju den absoluta huvudregeln, med några få undantag, att allt blir offentligt. Det gäller ju både åtalet och förundersökningen.

Kan en utomstående påverka en anställd på tingsrätten att inte skicka ut handlingar som annars skulle ha nått medierna?

– Kontakten kan man inte förhindra, men sen skulle det förutsätta att medarbetaren skulle följa det och det förutsätter jag att man inte gör utan att medarbetaren i det läget tar det till mig som chef för tingsrätten, säger Fredrik Löndahl.

Finns det möjlighet att mörklägga ett åtal?

– Det är klart att möjlighet finns att inte skicka ut på en sån här allmän fråga (TA:s begäran att ta del av dagens domar och åtal) om man väljer att inte kryssa i den ruta som krävs. Det går om man vill, ja absolut, säger Fredrik Löndahl.

Finns det möjlighet att mörka en dom på liknande sätt?

– Ja, återigen om man väljer att inte markera den i ett utskick så ja det går ju på en allmän förfrågan. Men samtidigt finns den ju i systemet så får man en specifik fråga på de inblandade personerna så kommer den ju upp, säger Fredrik Löndahl.

Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, och Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.
Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, och Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.Foto: Peter Ottosson

Så om det inte hade varit för den här reportern i Blekinge som hade hört talas om vad som hänt så hade inte media vetat om detta, om ingen av de inblandade hade sagt något?

– Sannolikt inte, nej, svarar Fredrik Löndahl..

Och då hade man inte vetat om att det fanns en dom heller?

– Då borde den komma i ett dagligt utskick från oss, det borde den, säger Fredrik Löndahl..

”De åtal som kommer nu, som det inte finns någon förtur för, där blir det huvudförhandling först framåt hösten.”
Fredrik Bohlin, rådman Ystads tingsrätt

Rättegången där Mikael Rubin står som målsägande kommer med största sannolikhet inte upp förrän till hösten, det vill säga efter 11 september.

– Ett sådant här mål har inte förtur utifrån vår horisont. Förtur är mål där någon sitter häktad och mål med ungdomar, framför allt ungdomar mellan 15 och 18 år. I de fallen måste vi påbörja huvudförhandling inom två veckor från det att åtal väcks, säger Fredrik Bohlin och fortsätter:

– Pressen på tingsrätten är hög. Dessutom har vi under en period haft en del vakanser., bland annat på chefsposten fram till för någon vecka sen. De åtal som kommer nu, som det inte finns någon förtur för, där blir det huvudförhandling först framåt hösten.

”Vissa saker som vi gör får inte bli fel. Det här är ett sånt misstag som inte ska få ske för det är så viktigt med den demokratiska insynsrätten, och det är en så fundamental spelregel för svensk offentlighet att ni ska kunna granska oss och kunna lita på att ni får tillgång till allt som krävs för att ni ska kunna göra det.”
Fredrik Bohlin, rådman Ystads tingsrätt
Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, vid Ystads tingsrätt. Tingsrätten ska nu skärpa sina rutiner för att säkerställa att offentlighetsprincipen följs.
Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef, vid Ystads tingsrätt. Tingsrätten ska nu skärpa sina rutiner för att säkerställa att offentlighetsprincipen följs.Foto: Peter Ottosson

Brottsbalkens 20 kapitel om tjänstefel första paragrafen, säger att ”den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år”. Kan det vara fråga om tjänstefel i det här fallet?

– Ja om det är medvetet att inte besvara förfrågan om en begäran att få ut en handling, säger Fredrik Löndahl. Jag har ingen anledning av vad jag vet idag att tro att det har skett medvetet. Det är ett handhavandefel som jag ser det. Jag tror ju att det är fler åtal som ni inte har fått, men att de har gått under radarn till skillnad från det här.

Kollegan Fredrik Bohlin fyller i:

– Jag har inte läst på om just den här brottsbestämmelsen men jag tror att det krävs en mer kvalificerad form av oaktsamhet än att man missar att kryssa i en ruta. Det vi kan göra från vårt håll är att på allvar och på djupet inskärpa för våra medarbetare som arbetar med de här utskicken betydelsen av att det faktiskt blir korrekt. Slarv kan vi alltid göra oss skyldiga till. Vi har ju jämfört med statsapparaten i övrigt en oerhörd noggrannhet inom domstolsapparaten, i alla delar. Vissa saker som vi gör får inte bli fel. Det här är ett sånt misstag som inte ska få ske för det är så viktigt med den demokratiska insynsrätten, och det är en så fundamental spelregel för svensk offentlighet att ni ska kunna granska oss och kunna lita på att ni får tillgång till allt som krävs för att ni ska kunna göra det.

”Det vi kan göra från vårt håll är att på allvar och på djupet inskärpa för våra medarbetare som arbetar med de här utskicken betydelsen av att det faktiskt blir korrekt”, säger Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef. Till höger Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.
”Det vi kan göra från vårt håll är att på allvar och på djupet inskärpa för våra medarbetare som arbetar med de här utskicken betydelsen av att det faktiskt blir korrekt”, säger Fredrik Bohlin, rådman och tidigare tf tingsrättchef. Till höger Fredrik Löndahl, lagman och tingsrättschef, Ystads tingsrätt.Foto: Peter Ottosson
Martin FalkenbySkicka e-post
Peter OttossonSkicka e-post
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.