"Måste se till patientens bästa"

Catharina Blixen-Finecke reagerade starkt när hon tidigare i veckan läste om Liselott Lindblom från Trelleborgsom nekades vård på akuten trots svår lunginflammation.

– Ser man på det fallet så verkar det ju inte klokt. Var och en måste ha ett gott omdöme och se till patientens bästa. Att skicka en patient vidare på det sättet är inte acceptabelt, säger hon och tillägger att hon hoppas att Trelleborgs lasarett gör en grundlig utredning över hur deras sortering och bedömning, den så kallade triageringen, av patienter fungerar.

– Alla fall med patienter som kommer tillbaka borde man intressera sig för, säger hon.

Triagering har införts inom nästan all sjukvård i Region Skåne men en rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utredning visar att metoden inte bör användas för hänvisning från akut till vårdcentral.

Hur ser du på det?

– Man jobbar på olika sätt med triagering i landet. S:t Görans sjukhus i Stockholm är ett ypperligt exempel där det fungerar bra. Som medborgare kan man ifrågasätta om man skulle ha en annan metod i första linjen så att det blir en stark triagering. Den högsta kunskapen ska finnas längst fram. Men hur Trelleborgs lasarett vill organisera sin sjukhusvård är sjukhuschefens ansvar.

Hur ska man få patienter att vända sig till rätt vårdinstans?

– Tanken med Hälsovalet är att öka ansvaret på vårdcentralerna att ha öppet för medborgarna så att man ökar tillgängligheten redan i första ledet. Då ökar chansen att de tar hand om åkommor som inte har i sjukhusvärlden att göra. Det är också en viktig resurshantering.

Men patienten kanske ändå inte vet vilken nivå de ska vända sig till.

– Då blir det vårdcentralens uppgift att skicka vidare till akuten.

Fotnot: På S:t Görans sjukhus i Stockholm använder man sig av en modell som man kallar Lean Healthcare. Där blir varje patient mött av ett team med läkare, sjuksköterska och undersköterska som gör en första bedömning och riskvärdering/triagering.