Martin Falkenby: Martin Falkenby: På Tiktok finns miljontals agendor – TA har bara en

Det går att tycka att det inte rörde sig om ett stort fel. Bilden var inte huvudnumret, den skulle illustrera att Trelleborgs församling efterlyste en åsna som skulle vara med i samband med palmsöndagen i morgon. Men fel blev det, vilket i sin tur gjorde att artikeln fick större spridning.

– Det blev en ännu större snackis när folk påpekade bildmissen, sa Johan Törnqvist Sandelius, kommunikatör på Trelleborgs församling.

Men varje fel vi gör i tidningen påverkar vår trovärdighet. Om vi inte kan se skillnad på olika djur, hur kan vi då granska makthavare, ställa relevanta frågor till tjänstepersoner och göra korrekta nyhetsvärderingar? Och kan vi verkligen på allvar påstå att den journalistiska kvaliteten hela tiden blir bättre?

Det är en självklar målsättning att inte publicera några felaktigheter och att varje bokstav ska sitta rätt. Men det handlar om fokus. En intervju med en makthavare kräver oftast både förberedelse och koncentration. Likadant är det med svåra publicistiska bedömningar och beslut. Det kräver ett visst mått av tankeverksamhet.

Däremellan finns det moment som inte är så komplicerade, som att förse en text om en åsna med en bild på en åsna. En sökning i arkivet och en träff på en bild som inte borde få en träff på sökordet ”åsna” och plötsligt är skadan skedd.

Bilder är förrädiska. På en millisekund fångas en verklighet och inte sällan lämnas betraktaren att själv tolka bilden och ge den ett sammanhang. Eller så kan bilden användas för medveten desinformation och förses med falsk information.

I veckan gick BBC-journalisten Shayan Sardarizadeh ut och kritiserade Tiktok. Plattformen har närmare en miljard aktiva användare och är populär bland barn och ungdomar. Sardarizadeh följer flödet dagligen och konstaterar nu att mycket av innehållet som handlar om kriget i Ukraina är vilseledande och helt felaktigt.

Några dagar efter den ryska invasionen av Ukraina rapporterade Shayan Sardarizadeh i texten Misleading claims continue to go viral om återkommande felaktigheter som får stor spridning.

Ett fall handlar om en video som påstås visa hur en ukrainsk flicka konfronterar en rysk soldat. Den hade, när Sardarizadeh skrev artikeln, 12 miljoner visningar på Tiktok och en miljon visningar på Twitter. Sardarizadeh påpekar att videon alls inte är nytagen och inte heller från Ukraina. Videon är från 2012 och det är en elvaårig palestinsk flicka som konfronterar en israelisk soldat efter att hennes storebror gripits.

Ett annat exempel är en bild på två ukrainska barn som vinkar av en ukrainsk militärkonvoj. En av alla som delat bilden på Twitter var Carl Bildt, tidigare svensk statsminister och utrikesminister, till sina 750 000 följare där. Hans tweet publicerades 26 februari i år.

Bilden ifråga är från 2016 och är tagen av en fotograf vid ukrainska försvarsministeriet. Enligt Shayan Sardarizadeh ska han senare ha avskedats efter anklagelser om att han arrangerat många av sina bilder.

Problemet är inte enbart att saker som inte är sanna sprids. Ofta blir korrekt nyhetsförmedling anklagad för att vara falsk.

I ett första steg som nyhetskonsument är det därför bra att fråga sig vem som står bakom nyheten och om denne gynnas av det som påstås. Det kan sammanfattas i: ”Vad är skapat av vem och varför?”

Den här krönikan är skriven av mig som Trelleborgs Allehandas chefredaktör i syfte att öka förståelsen för skillnaden mellan artiklar skrivna av oberoende reportrar och det som sprids på sociala medier. Vår avsikt är att skriva om det som är sant och relevant som ger läsaren en ökad kunskap. På Tiktok finns miljontals andra motiv.