Vi ser i dag rätten att rösta som en självklarhet. Så ser det inte ut på alla håll i världen och inte heller om vi blickar bakåt i vår svenska historia. Till riksdagsvalet 1866 var det till exempel bara ostraffade manliga medborgare över 21 år som fick gå till valurnorna, dessutom skulle de uppvisa en årsinkomst om minst 800 riksdaler. Sex procent av befolkningen ska ha klarat dessa barriärer.

En mig närstående reagerade starkt på ett partiutskick. Partiföreträdaren hade skrivit för hand och handstilen fick i detta fall adressaten att reagera lika starkt som spontant: ”Jag skulle aldrig kunna rösta på någon med en sån handstil. Titta, det är som en tonårstjej som skriver in till Mitt livs novell”.

Varför vi väljer att lägga vår röst på det ena eller andra partiet skiljer sig åt. Vissa har en ideologi som stämmer överens med ett parti. Andra röstar med plånboken. En del har en sakfråga som överskuggar allt annat. Andra röstar av gammal vana eller utifrån den person som företräder partiet.

En del lockas av löften om fler vårdanställda och mer till skolan, mer pengar och sänkta kostnader, fler poliser och hårdare tag, bättre klimat och stabilare väder. Valdebatten har blivit som en tävling eller auktion vilket är synd när de flesta väljare tycks intresserade av hur det ska bli fler vårdanställda, hur skolan ska bli bättre, hur intäkter och utgifter ska gå ihop, hur vi ska trygga våra medborgare och hur vi ska klara klimatkrisen.

Valdebatten har varit intensiv både på riksplanet och på lokal nivå. Infekterad på sina håll. I vissa fall även smutsig. Det kastas pajer både i tv, radio och tidningar men framför allt på sociala medier.

Även vi på Trelleborgs Allehanda har varit måltavla. Vi har anklagats av såväl nättroll och foliehattar som politiker för att ha publicerat fabricerade nyheter. Någon intervju ska ha varit ett beställningsjobb enligt vissa. Å ena sidan har det påståtts att vi är i händerna på styret. Å andra sidan har vi ansetts vara både vänsterpack och liberala språkrör. Ja hela den politiska färgpaletten har använts.

Och när man tror att det inte kan bli värre kom häromdagen ett påstående om att Trelleborgs Allehanda skulle strunta i att en toppolitiker hotats av en politisk motståndare. Det hävdades att vi skulle mörka händelsen för att ”det kan påverka valet”. Det är ett totalt ogrundat påstående. Personen ifråga ska ”ha hört” att vi inte skulle ta upp händelsen och spred denna lögn på sociala medier.

Förra veckan tog jag just upp hot mot politiker som ett demokratiskt problem. Skulle vi nu välja att mörka en sådan händelse? Det är en helt vansinnig tanke.

Misskreditering av media är en trend som dessvärre ökar. Det är populärt att importera saker och företeelser från Amerika och det är ledsamt att behöva konstatera att fake news är en av de mest skadliga – på sikt mer skadligt för vårt demokratiska välmående än vad snabbmatskulturen är för vår hälsa.

Tidningens valbevakning inleddes redan i våras när vi intervjuade 180 kommuninvånare kring olika frågor. Bland dem den mest centrala: vad är viktigast för just dig, där du bor. Det gav oss ett viktigt underlag vid de intervjuer som vi gjort med partiföreträdarna. Du har sedan en dryg månad kunnat göra vår valkompass. Vi har guidat dig inför folkomröstningen om hamninfarten. Vi har gett dig möjlighet att chatta med de politiska företrädarna , satsat på lokala opinionsundersökningar och analyser. Vi har även bjudit dig på en rad avsnitt av vår särskilda valpodd. Och det här är bara några exempel på saker som din lokala tidning har gjort för att du ska kunna fatta ett mer välgrundat beslut inför valet.

Det kanske slutar med att du väljer efter parti efter politikernas handstil, även om jag hoppas att du har bättre omdöme än så.