Markägare med fältvilt i kikarsiktet

Bakgrunden till att kretsen, en av 13 avdelningar inom Jägarförbundet Skåne, i går startade en ny kurs i viltvård hos Studiefrämjandet i Trelleborg är den hotade mångfalden.

- Även om vi har det bättre på Söderslätt än på exempelvis Österlen, så är vårt fältvilt så gott som rödlistat som vi ser det, säger Bengt Nilsson från Söderslätts jaktvårdskrets.

- Man hör knappt några rapphöns ropa längre, och här är inte fler harar än att man i princip skulle kunna namnge dem.

Jordbruksproblem

Stor skuld bär det moderna jordbruket, som eliminerat smådiken och skapat stora åkrar utan kantzoner med ängsgräs eller annan "onyttig" växtlighet. För att kunna föda upp sina ungar behöver småviltet både det skydd som exempelvis nässelsnår ger, och den mat som småinsekter kan erbjuda om de inte elimineras genom besprutning. Saknas diken, bäckar och dammar får djuren inget att dricka.

I går satte sig 20 markägare och jägare från Trelleborg, Svedala och Vellinge på skolbänken för att få höra mer om hur viltet kan frodas igen. Kurslitteraturen är Jägarförbundets bok "Viltvård" från 2009.

- Förr sa man att en dålig bonde var en bra viltvårdare. Han tröskade inte ända ut i kanterna. I dag är det vad vi kallar en bra bonde, sa Bengt Nilsson.

I kursen ingår fem träffar, varav en kväll då man på ort och ställe besöker marker där åtgärder satts in - och där de skulle behövas.