Mannen som vill göra lite mer av Trelleborg

Han öser också beröm över skolan och förskolan där hans egna söner går.
Trelleborg • Publicerad 18 augusti 2006
Danske reklammannen Niels Mouritzen bor i Gislövs läge sedan 1999. Han gillar kontrasten mellan ett hektiskt arbete i Malmö och Köpenhamn och avkopplande mountainbiketurer ute på Söderslätt.BILD: TOMAS NYBERG
Danske reklammannen Niels Mouritzen bor i Gislövs läge sedan 1999. Han gillar kontrasten mellan ett hektiskt arbete i Malmö och Köpenhamn och avkopplande mountainbiketurer ute på Söderslätt.BILD: TOMAS NYBERGFoto: 

Niels Mouritzen skulle kunna vara en perfekt reklampelare för Öresundsregionen. Född och uppvuxen på Jylland, gift med en svenska från den skånska sydkusten. Högutbildad med ett kreativt yrke. Bosatt i skånska Gislöv, men pendlar dagligen till den egna reklambyrån som har en filial både i Malmö och i Köpenhamn, där han delar kontor med bland annat regissören Lars von Trier. Dessutom är han ordförande i en nystartad förening för danska företagsledare som etablerat sig i Sverige.

Kort sagt, en dröm för alla politiker som vill visa att bron faktiskt har skapat integration.

Själv vill han tona ner begreppet Öresundsregionen.

– Utåt sett har det inte haft någon större framgång, däremot är det bra att integrationen fungerat på bostadsmarknaden och inom näringslivet.

Niels Mouritzen tycker inte att det är märkligt att han hamnat just i Gislöv. 1999 bodde familjen i Malmö och började leta hus.

– Det var inte ens det faktum att min fru är från Beddinge som gjorde att vi hamnade här. Vi letade helt enkelt inom ett rimligt avstånd från Malmö och Köpenhamn och fastnade för Gislöv.

Själv blev han förtjust i platsen, men omgivningens reaktion var inte lika positiv.

Våra vänner undrade vad vi skulle i Trelleborg att göra. De som inte bor här vet inte vilka fantastiska miljöer som finns här. De har ingen bild av Trelleborg, i alla fall inte som fantastisk bostadsort.

Det bestämde sig Niels Mouritzen för att ändra på.

– Jag tog kontakt med kommunen för ett par år sedan för jag tyckte det var dumt att de inte hade något varumärke. En bättre image ger högre tomtpris eftersom området blir mer eftertraktat. Det lockar i sin tur hit en typ av arbetskraft som annars inte slagit sig ner här.

Kommunen nappade och avsatte ett par miljoner till olika marknadsföringsåtgärder. En del av det landade hos Niels reklambyrå Monopolet. Uppdraget var att lägga grunden till ett profilprogram. Så föddes begreppet Lite Mer Trelleborg.

– När vi presenterade våra idéer frågade någon varför det inte skulle heta Mycket mer Trelleborg. Men man måste vara realistisk. Vi har Malmö, Lund, Köpenhamn runt knuten. Ska man konkurrera kan det inte vara på deras egna premisser.

Han vet vad han pratar om. Med sin reklambyrå Monopolet har han lett danska kommuner genom samma process.

– Naestved är en kommun av Trelleborgs storlek med ungefär samma problematik. Tämligen okänd, man visste inte riktigt vad man hade att marknadsföra. De gick igång med en stor värdediskussion. Vad har vi? Vad vill vi åstadkomma? Hur kan vi konkurrera med andra? Det är nödvändigt för att lyckas.

Det handlar inte bara om en logga, förklarar Niels.

– Vi har lagt fram ett helt paket med förslag på aktiviteter och åtgärder inom ramen för Lite mer Trelleborg. Sen är det upp till kommunen att genomföra dem.

Men med bara profilprogram når man inte hela vägen, tillägger han.

– Mycket handlar om vilken självbild man har. Hur ser de som bor här på Trelleborg? Ofta har jag märkt av en alltför negativ attityd.

Han tar ett exempel med en nyöppnad affär.

– Frågar du tio man på gatan om affärer säger de flesta "äh, det kommer aldrig att gå", i stället för "vad kul att det kommit något nytt hit".

Som reklammakare och idéspruta är hans eget utgångsläge att hitta möjligheter i stället för att fokusera på det mindre bra.

– Alla borde cykla runt en dag på slätten. Det är minst lika vackert som på Österlen.

– Den är helt osedvanligt bra. Ett stort engagemang från både lärare och rektor. Jag vet förstås inte om det spelar in vilken social klass som finns i det här området, eller om det ser likadant ut på alla skolor i kommunen.

Själv gick han på en dansk privatskola och tycker att det system han kommit i kontakt med på Modeshögskolan mer påminner om en privatskolas.

– Man för hela tiden diskussioner utifrån de gemensamma värdegrunder som man tagit fram. Det har jag aldrig hört talas om att man gör i en dansk folkskola.

När han flyttade till Gislöv 1999 var han ganska ensam om att vara dansk. Så är det inte i dag.

– Till Skåne kom först danska män som ville ha en större bil, eftersom skatten är lägre i Sverige. Sedan kom flygfolket som har nära till Kastrup. Nu flyttar hela danska familjer över och sätter sina barn i svenska skolor. De får helt enkelt mer för pengarna här. Inom femtio minuters pendlingsavstånd får de ett hus som är tre gånger billigare på den skånska sidan.

Niels Mouritzen är frispråkig och bjuder på sina otaliga idéer och gör skäl för titeln idéspruta som han just nu presenterar sig med. Men han är också en slipad affärsman som väger sina ord och inte vill kritisera sina uppdragsgivare. När vi kommer in på den senaste händelsen med jubileumsloggan som hans byrå också tagit fram för att sedan ratas av kommunen, blir det tvärstopp.

– Jag blandar mig inte i lokalpolitiska frågor. Jag har redan sagt att sjöormen i den loggan inte var vår uppfinning. Men hur det kom in i bilden stannar mellan mig och uppdragsgivaren. Jag är proffs på det jag gör. Har jag kritik att ge tar jag det direkt med mina uppdragsgivare.

Han har också förståelse för dem som tycker det är onödigt att kommunen ska slänga pengar på saker som loggor och marknadsföring i stället för att lägga medlen på dagis och skolor.

– Visst, det är känsligt. Och jag är säker på att Trelleborg kommer att lyckas till slut. Även utan marknadsföring. Det tar bara lite längre tid då.

Louise Voll Ercolino

0410-545 41

louise.voll.ercolino@allehandasyd.se

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.