GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Martin Falkenby: Många kvällar har jag svurit över Björn Kjellman

Våra barn lägger allt mindre tid på att läsa böcker. Samtidigt har de unga självinsikt, många av dem anser nämligen att de borde läsa mer. Så får de någon hjälp av vuxenvärlden att läsa mer? Inte särskilt. Snarare står vi i vägen.
Martin FalkenbySkicka e-post
Krönika • Publicerad 19 november 2022
Martin Falkenby
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Martin Falkenby
Martin FalkenbyFoto: Tomas Nyberg

2020 läste sju procent av svenska ungdomar mellan 13 och 16 år dagligen en bok eller en tidning. Det visar en rapport från Statens medieråd. Rapporten visar också att den siffran sjunkit drastiskt de senaste tio åren.

Samtidigt ökar andelen som anser att de ägnar för lite tid åt böcker och tidningar.

Även bland 9–12-åringar och 17–18-åringar minskar läsandet. Även här ökar skillnaden mellan vad man ”bör” och vad man ”gör”, skriver medierådet.

– Man ska dock komma ihåg att dessa siffror bara gäller läsning av böcker och tidningar på fritiden. Barnen läser ju även i skolan, säger Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd som tagit fram rapporten.

Men så bra, då behöver vi föräldrar inte ta ansvar alls? Jo det behöver vi. För även läsningen i skolan minskar.

Forskning från Högskolan Dalarna visar att 87 procent av eleverna i årskurs 9 läste mindre än en sida skönlitteratur en vanlig skoldag 2017, jämfört med 62 procent 2007. I årskurs 6 läser 81 procent av eleverna mindre än en sida per dag i skolan.

– Lärare måste erbjuda mer strukturerad läsundervisning, höja förväntningarna och pusha sina elever till läsning. Motivation kommer inte inifrån. Det handlar om yttre påverkan, säger Mats Tegmark, en av personerna bakom rapporten, till tidningen Läraren.

Mindre läsning i skolan och mindre läsning i hemmen. Men är det egentligen ett problem, våra unga kanske får andra ”skills”. Problemet är att de riskerar att inte ta till sig längre texter, resonemang och mer komplexa avsnitt. Det riskerar begränsad kunskap, inte bara språkligt utan i hur samhällsapparaten fungerar. Och det, menar forskarna, kan få en negativ inverkan på vår demokrati.

Vi föräldrar har uppenbarligen ett jobb att göra, kanske läsa själva eftersom barn och unga har en tendens att inte göra det vi säger utan vad vi gör.

Nu kastar jag förstås sten i glashus. För jag ska erkänna att jag nästan har hoppat av min skönlitterära resa. Den som började med de grönryggade ungdomsböckerna från Wahlströms med Dante och Tjabo som hamnade i klister för jämnan. Biggles äventyr, Agatha Christies deckargåtor och Arthur Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes följde efter.

Nu läser jag mest nyhetsartiklar och reportage – och det blir åtskilliga varje dag. Men det arv jag fått, vikten av att läsa böcker, försöker jag föra vidare.

Högläsning i form av godnattsaga var under en period dagens höjdpunkt i mitt liv. Sonen verkade uppskatta det. Nu är han elva och jag kan sakna de stunderna vi hade tillsammans.

Min sambo och jag turades om, vi läste varannan kväll. Inte sällan tjuvlyssnade jag, för jag ville inte missa handlingen – särskilt inte när sonen ville höra Harry Potter.

Jag fnös åt den där Potterhysterin, men det var innan jag hade tagit del av en rad av innehållet. Den som fick mig att ändra åsikt var Björn Kjellman.

Det var under en längre bilsemester. Sonen var sju och ur bilens högtalarsystem läste Björn Kjellman upp Harry Potter och de vises sten. Sonen lyssnade stilla. Sambon och jag likaså. Vi kom tillbaka från vårt resmål innan Kjellman hade hunnit läsa ut boken.

Vi köpte boken och läste högt. Några sidor i taget. Varannan kväll sambon, varannan kväll jag. ”Var var vi? Hade Harry träffat Hagrid?”. Det gällde att hänga med.

Och så var det det där med olika röster. För Björn Kjellman hade, som den skådespelare och duktiga inläsare han är, förställt sin röst beroende på vilken karaktär som pratade i boken. ”Nej pappa, Hermione låter inte så!” och ”Malfoy pratar mycket långsammare”. Vi har haft fyra Potterböcker i högläsning genom åren så det är många kvällar som jag svurit över Björn Kjellman.

Men nu sitter vi här i soffan. Jag skriver på en krönika och sonen sitter bredvid. Jo, han har spelat Minecraft tidigare under kvällen – men här och nu läser han en bok. Och det är det inte alla elvaåringar som gör. Tyvärr.

Aktuellt

Veckans

Boktips

De böcker som gjort störst intryck på mig i olika åldrar:

Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgren

Läste jag som tioåring och var fullständigt uppslukad. Fick som väl var åter uppleva den under högläsningen för min son.

Pestens tid, Stephen King

Carrie, Cujo, Christine, Eldfödd, Jurtjyrkogården – alla slukades under tonåren, men Pestens tid och skildringen av kampen mellan ont och gott fastnade jag för.

Den gamle och havet, Ernest Hemingway

I min Hemingway-period i 20-årsåldern tog jag mig igenom många av hans verk. Den här gjorde störst intryck tack vare berättarkonsten.

Torsk, Mark Kurlansky

Läste jag runt millennieskiftet när jag precis hade börjat TA. Det här är en bok om torskens historia och fiskens betydelse för oss människor. Mycket mer läsvärd än man kan tro.

Vindens skugga, Carlos Ruiz Zafón

I 35-årsåldern gjorde jag flera resor under kort tid till Barcelona och denna mystiska berättelse som utspelar sig i staden kom i samma veva. Jag tyckte om miljöbeskrivningen och stämningen i boken.