Annons

Malins hjärnceller är värda en kvarts miljon

Forskaren Malin Wennström undersöker hur hjärnan påverkas av elchocker. Nu har hon fått ett stipendie från Hjärnfonden på 250 000 kronor.
Trelleborg • Publicerad 26 mars 2007
Malin Wennström är mammaledig med sonen Kåre. Men snart är hon tillbaka på labbet i Lund igen där hon kommer att fortsätta forska om elchocksbehandling. Bild: Sofia Bergström
Malin Wennström är mammaledig med sonen Kåre. Men snart är hon tillbaka på labbet i Lund igen där hon kommer att fortsätta forska om elchocksbehandling. Bild: Sofia BergströmFoto: 

När Malin Wennström (född Wilson) nyligen fick beskedet att Hjärnfonden ger henne ett stipendium på 250 000 kronor för fortsatt forskning började det krypa i fingrarna på henne – och har gjort sedan dess.

– Nu vill jag gärna tillbaka till arbetet. I bland får jag dåligt samvete för att jag vill börja jobba, säger hon och ler.

Annons

Kring hennes fötter har Kåre, 11 månader, fått tag på en mobiltelefon som han ivrigt undersöker.

De sitter i en ljus lägenhet vid Folkets Park i Malmö som de delar med storebror Vide och pappa Kalle. Snart går flyttlasset till Limhamn. Men från början kommer Malin från Trelleborg där hennes föräldrar fortfarande bor kvar i Gislövs by.

Hon blev klar med sin doktorsavhandling i molekylärbiologi strax innan hennes son föddes och hon gick på mammaledighet. Nu har hon fått pengar för att kunna fortsätta forska inom samma ämne. Hennes forskning handlar om hur elchocksbehandling, ECT, påverkar hjärnan. Det har visat sig att ECT är väldigt effektivt när det gäller att bota patienter som lider av svåra depressioner. När psykofarmaka tar flera veckor innan det börjar att verka har man märkt av stora förändringar efter bara ett par behandlingar med elchocker. Men varför vet man inte.

Det finns en stor rädsla för elchocksbehandling i dag. Många har en bild av hur det går till: fastspända patienter med skräck i blicken. Den bilden stämmer dåligt med dagens verklighet, menar Malin Wennström.

– I dag används narkos och muskelavslappnande medicin under behandlingen, säger hon.

I sin forskning har hon kunnat börja formulera teorier kring vad det är som händer i hjärnan under en elchock. Hennes intresse ligger i de små cellerna som kallas gliaceller. De har visat sig vara viktigare än vad man först har trott.

– Hittills har man antagit att det är nervcellerna som är "chefen". Gliacellerna trodde man enbart gav näring till nervcellerna, berättar hon. Men nu har man börjat upptäcka att de spelar större roll än så. Det har visat sig att de centra i hjärnan som är påverkade vid depression har blivit mindre hos personer som genomgått flera depressioner. Man har även sett att dessa centra har ett minskat antal gliaceller. Malin Wennström har i sina studier kunnat visa att gliacellsnybildning minskar vid depression. Och samtidigt att elchocker ökar nybildningen av gliaceller och "återställer balansen". Detta kan kanske vara en orsak till att deprimerade personer blir bättre av behandlingen.

Malin Wennströms forskning har också behandlat hur gliacellers aktivitet påverkas vid elchocker. Man vet att vid stora skador, där massiv celldöd är inblandad (såsom vid epilepsi eller stroke) svullnar närliggande gliaceller upp och utsöndrar inflammatoriska ämnen.

– Denna starka gliacellsaktivering ser vi inte efter elchocker vilket kan tolkas såsom att ECT inte leder till celldöd. Däremot ser vi en lätt förändring i cellernas utseende vilket kan tolkas som ökad aktivitet. Den hypotes jag vill driva är att denna ökade gliacellsaktiviteten ligger bakom den antidepressiva effekten hos ECT.

Om drygt en månad början hon jobba igen i sitt lab i Lund och kan börja använda sitt stipendium.

Annons

– Jag trivs jättebra där. Dessutom känns det ju jättebra att Hjärnfonden anser att jag har gjort något så bra att de vill stödja mig, säger hon.

Sofia Bergström

0410-545 63

sofia.bergstrom@allehandasyd.se

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons