Annons

Majskön sångaryra

Man kan inte med bästa vilja i världen påstå att Trelleborgs symfoniorkesters val av konsertlokal underlättar för dem i akustiskt avseende.
Trelleborg • Publicerad 25 maj 2009
Trelleborgssymfonikerna hade akustiken emot sig i centralstationen men presterade både tekniskt och musikaliskt fint vid lördagseftermiddagens framträdande. Foto: Claes Nyberg
Trelleborgssymfonikerna hade akustiken emot sig i centralstationen men presterade både tekniskt och musikaliskt fint vid lördagseftermiddagens framträdande. Foto: Claes NybergFoto: 

En järnvägsstation är, hur man än ser på saken, ytterligt sällan byggd med konstmusikaliska konserter i åtanke.

Det är därmed desto mer glädjande att kunna konstatera att orkestern under ledning av Andrej Nikolaev, trots att den musik man framförde, rent bokstavligt, tog många oväntade omvägar på sin färd mot publikens öron, presterade såväl tekniskt som musikaliskt tilltalande resultat vid lördagseftermiddagens framträdande.

Annons

Repertoaren blandade wienska signaturer som "An der schönen, blauen Donau" (sobert och utan onödiga fyrverkerier) med en rad greatest hits ur opera- och operettlitteraturen.

Bland de senare utmärkte orkestern sig särskilt i en samlad, känslomättad och städad tolkning av intermezzot ur Cavalleria Rusticana och i sin översvallande presentation av ouvertyren till Carmen (där för övrigt en förbifräsande motorcykel på högt varvtal bidrog till den testosteronstinna stämningen i Nikolaevs manhaftiga ledning av toreadoravsnittet).

Lika bra gick det inte med Johann Strauss "Tritsch-Tratsch Polka", vilken led svårt av dåligt samspel och för stor tempomässig iver.

Konsertens solister, sopranen Elinor Fryklund och Trelleborgstenoren Joachim Bäckström, båda med gott renommé från engagemang vid bland annat Det Kongelige Teater i Köpenhamn, gjorde utmärkta prestationer i såväl opera- som operettdelen. Fryklunds "O mio babbino caro" ur Gianni Schicchi var teatralt imponerande och musikaliskt överväldigande medan Bäckström till en början höll igen i Blomsterarian ur Carmen för att tillsammans med Fryklund göra processen kort men extatisk med "Libiamo ne' lieti calici" ur La Traviata.

"Två mörka ögon" ur Kálmáns Cirkusprinsessan blev i Bäckströms tappning lekfullt innerlig på ett sätt långt över vad operettens flyktiga natur normalt står pall för och båda sångarna gav en kanske något högstämd men glittrande "Lippen schweigen" ur Glada änkan som kronan på ett synnerligen väl utfört verk.

Fredrik Fischer
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons