Ljusets drottning sjöng in julen
Medlemmarna i S:t Nicolai Barnkör, Flickkör och Sångensemble samlas i vapenhuset i kyrkan. Kläder rättas till, ljus justeras.
– Ok, tjejer. Nu är vi tysta och sen vet ni vad som gäller, säger ensembleledaren Britt-Louise Håkansson innan hon går in i kyrkorummet.
Den här kvällen är Daniella Hörslykke lucia. Mamma Veronica Ahlström tänder ljusen i kronan. Sen är det dags.
– Det känns väldigt bra, men lite nervöst också, säger Daniella Hörslykke.
Kort senare skrider hon och tärnorna in i kyrkan där publikens låga sorl snabbt övergår till kompakt tystnad. Alla följer luciatåget med blickarna. Framme vid altaret väntar Britt-Louise Håkansson. Hon höjer armarna och börjar dirigera. Under den kommande timmen strömmar julmusiken ut från kören, ekar mellan väggarna och fyller varje del av kyrkan.
Under torsdagen framträdde luciatåget också på rådhuset och på Valen. Tidigare har de även varit över i Tyskland och lussat.
Den svenska luciatraditionen har ursprung i både förkristna och kristna seder. Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse. Till exempel ansågs att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka extra mycket.
Skansen tog upp luciafirandet 1893, främst som en tradition värd att bevara. 1927 arrangerade Stockholms Dagblad luciatävling med ett offentligt luciatåg i Stockholm. Seden fick därefter snabbt efterföljare över hela landet.
