Annons

Lantidyllen låg granne med en hundkennel

Familjen Reinlert från Trelleborg reste till Småland för att bo på lantgård en vecka. Men huset var inte handikappvänligt, som utlovat, och intill sovrummet låg en kennel full av skällande hundar.
Trelleborg • Publicerad 9 maj 2003
Ingeborg Reinlert. BILD: CLAES NYBERG
Ingeborg Reinlert. BILD: CLAES NYBERGFoto: 

Ingeborg Reinlert räknar inte med att få tillbaks de 5 500 kronor som hon och maken Stig lade ut på lantgårdsboende. "De är nog kastade i sjön", säger hon. BILD: CLAES NYBERG Reinlerts klagomål har nu lett till att en "Bo på lantgård"-arrangör för första gången fällts av Allmänna reklamationsnämnden. - Det här var verkligen en besvikelse för hela familjen. Vi hade ju planerat det här länge och det skulle bli lite speciellt, säger Stig Reinlert om den vecka på småländska landsbygden som man planerat tillsammans med de två sönerna och deras familjer. En i sällskapet sitter i rullstol, och man är därför alltid noga med att kolla upp hur möjligheterna för handikappade se ut. Den lantgård som Reinlerts valde annonserar ut "ett riktigt litet Smålandshus" med rödmålade väggar och plats för sju personer. Stället är perfekt för den som vill ha ro i själen, säger reklamen. Muntligt lämnades besked om att rullstolsbundna hade bott i huset förut, så det skulle nog gå bra. Men när Stig och Ingeborg Reinlert kom till stugan i juli i fjor så var det mycket som inte stämde. På toaletten fanns en utbyggnad under vasken, som gjorde att en rullstol omöjligen kunde passera in till toastolen, belägen runt ett hörn en och en halv meter längre in. - Vi ifrågasatte hur sjutton någon rullstolsbunden tidigare kunnat använda toan. Men då sa värden att vår familjemedlem måste ha någon slags specialrullstol som är för bred - men det har hon inte, klargör Ingeborg. När familjen började installera sig och försökte laga lite mat efter resan upptäckte man att den utlovade microvågsugnen och kaffebryggaren inte stod att finna. Bestick och husgeråd räckte inte till sju. Någon barnsäng, som man beställt, fanns heller inte. För att ytterligare öka på irritationsmomenten fanns det utanför ett av sovrumsfönstren en inhägnad hundkennel. Kenneln nämns inte på gårdens hemsida. - Dessutom fanns det bara vattensängar på nedervåningen, och det hade de inte sagt något om, säger Ingeborg, med tillägget att familjens rullstolsburna medlem har en ryggmärgsskada som gör det omöjligt för henne att vila i en gungig vattensäng. Stugägarens reaktion blev att vända klagomålen mot familjen Reinlert. Hade de bara kommit för att klaga? - Som om vi skulle ha rest 30 mil och betalat 4 000 kronor plus reskostnader bara för nöjet att få klaga på något, fnyser Stig Reinlert. Hade det bara varit frågan om felande personkemi hade Reinlerts aldrig fått rätt av ARN, menar de själva. - Man litar ju på att det som uthyraren lägger ut på nätet stämmer med verkligheten, säger Stig. - Vi har bott på lantgård förut, och alltid fått vad vi önskat, berättar Ingeborg. - Men i fortsättningen får vi nog först åka och titta innan vi hyr, konstaterar Reinlerts, och hoppas att andra ska slippa gå på pumpen som de gjorde.

Mattias Pehrsson mattias.pehrsson@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons