Kopierade krukor blev dyra

Original eller kopia? Planteringskärlen utanför Trelleborgs museum blev en dyr historia för parkförvaltningen.

BILD:CLAES NYBERG

I slutet av 90-talet genomförde parkförvaltningen en uppfräschning av yttermiljön kring Trelleborgs museum. Utanför entrén ville man placera blommor i någon slags kruka och tillverkade då på egen hand sex stycken planteringskärl.

Men designen på kärlen visade sig vara snarlik en produktserie som företaget Nola tillverkar och säljer och som formgivits av konsthantverkaren Jan Ostwald. Den enda synliga skillnaden för ett otränat öga är att underredet på kommunens version försetts med diagonalstag medan originalet är utrustat med horisontella stag.

Trots att parkförvaltningen i Trelleborgs kommun vid det här tillfället regelbundet gjorde affärer med företaget Nola hävdar parkchefen Göran Larsson att det inte var frågan om att plagiera utan att det var tillfälligheter som gjorde formgivningen snarlik.

- Det är ingen ovanlig form. Vi hittar på mycket själva och vi fick för oss att göra något högt. Och då blev det något snarlikt, säger Göran Larsson.

När plagiatet upptäcktes kontaktades kommunen av återförsäljaren Nola.

- Vi talade om att vi inte accepterade detta och kommunen erkände att de gjort fel, säger Agneta Stake, vd för Nola.

Parkförvaltningen lade sig platt och erkände sitt misstag.

- Det var en miss från vår sida att göra något så snarlikt. Det är helt klart, säger parkchefen Göran Larsson.

Företaget krävde först att planteringskärlen skulle plockas bort. Men sedan nådde man en överenskommelse som innebar att kärlen utrustades med företaget logotype samt att kommunen förband sig att köpa produkter till en summa som motsvarade nypriset för de sex planteringskärlen.

- Men vi hade handlat för de här summorna i vilket fall som helst, säger Göran Larsson.

Enligt Göran Larsson kostade kärlen mellan 10 000 och 12 000 kronor att tillverka. Att köpa dem från återförsäljaren kostade mellan 4 000 och 6 000 kronor mer. Parkförvaltningen tvingades till slut gör båda delarna.

Tvisten med företaget Nola var nu löst men däremot reglerades inte det intrång kommunen gjorde sig skyldig till i formgivaren Jan Ostwalds upphovsrätt.

- Jag vill inte skylta med en sak som inte är min men som ser ut som min, säger Jan Ostwald.

I ett brev till kommunen kräver nu Jan Ostwald att plagiaten får ett utseende som helt överensstämmer med originalen.

- Det är vi inte intresserad av att ändra på. Det spelar ingen roll för formgivaren tycker jag hur de ser ut. Men vi kan väl diskutera saken, säger Göran Larsson.

Jan Ostwald vill även ha ekonomisk ersättning som motsvarar den royalty han får från sin återförsäljare. Det kan röra sig om ytterligare några tusenlappar för Trelleborgs kommun.

- Vi köper detta. Sedan är saken utagerad hoppas jag, säger Göran Larsson.

Enligt Agneta Stake vd för Nola, är plagiering ett återkommande problem.

- Jag vet inte om kommuner är dåligt uppdaterade på att sådana här alster är upphovsrättsskyddade men det är de, säger hon.

För parkförvaltningen i Trelleborg har händelsen blivit en läxa.

- Sedan detta hände är vi mycket mer noga med att kolla vad som finns hos de stora företagen. Vi handlar dessutom mer direkt från företagen. Vi vill absolut inte trampa någon på tårna, säger Göran Larsson