Konstnären som lyssnar på färger

Sådana krafter är det som driver honom framåt i måleriet. När han arbetar sker det med en intensitet som ligger på gränsen till frenesi.

– Tänk dej en blå färg. Jag associera till något vackert, som hav och himmel. Gult får mig att tänka på något härligt; sol och rapsfält.

– Men det är inte tillräckligt mäktiga färger. När jag ser den röda färgen händer något. Det går inte att förhålla sig passiv eller neutral till en sådan kraft som den utstrålar.

Säger den inte alls särskilt återhållsamme konstnären som alltid gått igång på starka känslor. Harmoni är inte precis Ola Sivheds språkdräkt:

– Mitt leverne var under många år hektiskt och laddat och det fungerade som näring i skapandeprocessen. Numera har jag gått och blivit en harmonisk människa och till en början skrämde det mej. Jag var rädd att jag inte längre skulle kunna måla, men dessbättre fungerar det även med en lugnare själ. Ola Sivhed är uppväxt i en konstnärlig miljö med en mor som keramiker och akvarellmålare och en far som duktig tecknare. Morfar var dekorationsmålare och det var hans morfars far också. Efter gymnasiet flyttade han till Malmö och tog jobb som plankstrykare men det höll bara en kort tid innan han tröttnade. Då startade han ett företag i illustrationsbranschen och det i sin tur ledde till att han började med dekorationsmålning, "ängamålare" kallar han sig själv. Allmoge dominerade för tio år sedan och skickligheten bar vidare till stilhistoriskt måleri i till exempel slottsmiljöer med uppdrag även ute i Europa.

– Konstnärskapet, mitt inre måleri, börjar ta över, i dag är levebrödet ungefär en halvtid på varje. Det måleriet förlöstes under en semesterresa i Italien. En dag släpade Ola Sivhed ut duk och färg, självklart röd, och ställde sig på piazzan utanför hotellet. Och bara målade loss!

– Det kom som en explosion som störtade inifrån och ut och armarna var som sprallande, jag vet inte vad. Det var fruktansvärt, som att hoppa från ett flygplan utan fallskärm. Det var skrämmande men också frigörande, en riktig kick.

För ett par år sedan lämnade familjen ett ganska inrutat och stressigt liv och flyttade till Brantevik. Huset ligger granne med strövområdet Grönet.

– Jag kände inte ens till att Grönet fanns innan vi kom till Brantevik och det var verkligen en bonus. Det är så vackert att man går igång oavsett vilket humör man är på. Jag är där i stort sett varenda dag.

Det kan flanörer på Grönet vittna om. Trogna besökare kan knappast ha missat Ola Sivhed där han sitter och står och går på hällarna där han lagt ut duk att måla på.

Med den röda färgen.

Sådana bilder dominerade sommarens utställning i Mårtens Pers "på andra sidan". Sedan dess har hans konst utvecklats på flera plan.

– När jag jobbade med utställningen var det i samarbete med filmaren Neil Bell. Han filmade när jag arbetade och det var minst sagt lärorikt att sedan kunna betrakta, utifrån, hur jag jobbar. Jag upptäckte att de första penseldragen var perfekta men att jag inte såg det utan bara fortsatte måla förbi dem. Nu har jag börjat lära mig att sluta i tid. Jag har blivit mera sparsam med penseldragen. Att han har haft tid för eftertanke och vandrat nya stigar märks på den nya utställningen. Här han också börjat måla på andra material än tavelduk. Och han har börjat skapa konst i naturen som han sedan fotograferar. Det har blivit ett bildspel som också visas.

– Vad är det för avtryck vi människor gör i naturen? Vad kan jag göra som individ? Det handlar om att belysa naturens och universums cykler och om hur vi människor nyttjar och outnyttjar.

Jea Jonsson

0414-289 97

jea.jonsson@allehandasyd.se