Kommuns bokslut visar på överskott

- En viktig del i att resultatet blev så pass bra som det blev är insikten om att vi inte har så stort utrymme, säger Agneta Sjölund, redovisningschef. Några nya lån har kommunen inte tvingats ta under året, trots att investeringarna under året uppgick till rekordhöga 257 miljoner kronor. Jämfört med budgeten för 2002 blev både intäkterna och utgifterna högre än väntat. Sammanlagt gjorde nämnderna av med 38,7 miljoner kronor mer än budgeterat och de finansiella placeringarna skrevs ned med 13 miljoner kronor. På intäktssidan fick kommunen in 15 miljoner kronor mer i skatt än beräknat och 12 miljoner i sysselsättningsstöd. Dessutom är reavinsterna på tomtförsäljningen till småhus och försäljningen av Smygehem och Östergården till Trelleborgshem medräknade i resultatet, med sju respektive nio miljoner kronor. En styrka är att Trelleborgs kommun har en total låneskuld på endast 45,6 miljoner kronor, en minskning med drygt 3 miljoner kronor jämfört med 2001. Per invånare är det en skuld på 1 176 kronor. Kommunalrådet Egil Ahl (s) är nöjd med den ökade ekonomiska medvetenheten i nämnder och styrelser. - Tillsammans med kommunstyrelsen sker en regelbunden uppföljning och värdering av verksamheten, säger han. Det är helt nödvändigt om vi ska klara de mycket stora åtaganden vi har framför oss. Vi har investerat mycket under 2002, men det återstår fortsatta satsningar, framför allt inom skolan. Ett orosmoln är att nettokostnaderna för verksamheterna ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen. Under 2002 använde Trelleborgs kommun 98 procent av skatt och bidrag till driften. År 2001 var siffran 96 procent, år 2000 95 procent.