Kommunen planerade för skyddsvall redan för tre år sen – sen hände ingenting

– Vi tänkte att vi låg långt fram i vårt kustskyddsarbete och vi har ett bra samarbete med andra kommuner. Men nu måste det intensifieras, säger Mattias Hägg, tillförordnad tillväxt- och näringslivsdirektör.

Stormen Babet tog både markägare och kommunen på sängen. På kort tid sargades en stor del av sydkusten och skadorna kommer ta lång tid att reparera.

– Kuststräckan är mer sårbar nu. Vad jag hoppas är att det inte kommer en liknande storm på så pass länge att sträckan kan läka sig. Erosionen går fram och tillbaka beroende på väder och vind. Vid en storm tas en stor del av stranden på kort tid, säger hållbarhetsstrateg Johannes Hagström.

Problemen med erosion är känt sedan länge och det finns förslag på lösningar för att skydda kusten.

2020 gjorde företaget Sweco, på kommunens uppdrag, en utredning om hela kommunens kust. Meningen var att kunna skydda den mot hoten: erosion, stigande havsnivåer, stormar och mer regnoväder. Lösningen som utredningen kom fram till var ett fem kilometer långt skydd, delvis i form av vallar som ska hålla havet borta.

Redan då uttalade sig Johannes Hagström, hållbarhetsstrateg på Trelleborgs kommun, om att kommunen var sent ute. Trots att Sweco gjorde en stor utredning redan 2012 hade inte mycket hänt.

– Det är förstås lätt att vara efterklok. Men det här arbetet borde ha satts i gång för länge sedan, sa han då till TA.

Sedan dess har en del skydd skapats för att minska risken för översvämningar.

– Vi har bland annat köpt mark utmed Ståstorpsån så att vi kan ha en översvämningsyta där. Med den ytan kan vi skydda allmänna intressen inne i staden, det finns till exempel skolor och infrastruktur i området som i framtiden riskerar att bli översvämmade annars. Så vi har gjort mycket arbete, säger Mattias Hägg.

Men vallar har inte blivit byggda och kusten förblir oskyddad. När stormen Babet slog till såg många markägare hur deras tomter åts upp av havet. I Smyge försvann upp till tio meter av stranden och vissa markägare har blivit av med så mycket som hundra kvadratmeter.

Varför har inte kommunen kommit igång med bygget av vallar längst kusten?

– Den juridiska biten har varit ett problem för kommunen. Det har visat sig vara knepigare än vi trodde att söka tillståndet från Mark- och miljödomstolen. Vi måste hitta ett allmänintresse för att komma vidare, om kommunen ska vara delägare i detta och vara med och bekosta. Det har med kommunallagens likabehandlingsprincip att göra. Kommunen får inte lov att gynna enskilda intressen, det måste finnas ett allmänintresse, säger Johannes Hagström.

Vellinge kommun har fått tillstånd att bygga vallar runt Näset, hur fick de igenom det?

– De gör ett skydd för hela samhället. De skyddar infrastruktur, skolor, samhällsservice och allt i ett och därför går kommunen in och gör åtgärder, säger Mattias Hägg.

Trelleborgs kommun har nyligen fått tillstånd att bygga en skyddande vall längs med den nya Sjöstaden, hur kunde ni få det?

– Den kommer att bekostas av fastighetsägarna. Vi har ansökt om detta för att vi är en av fastighetsägarna och vi kommer att göra området till en allmän plats. Vi integrerar kustskyddet i strandpromenaden, säger Mattias Hägg.

Kommer det att bli skyddsvallar längs Trelleborgs kust?

– Det har jag tyvärr inget bra svar på i dag. Förhoppningen är att det juridiska ska gå att lösa, men det kommer krävas förändringar som tar tid. Trelleborgs kommun fick nyligen finansiering för ett forskningsprojekt där det ska utredas. Det är ett så kallat policylabb som ska resultera i nytt förslag till regelverk för klimatanpassningsåtgärder. Projektet startar den 1 november och pågår i två år, säger Johannes Hagström.

En viktig anledning till att enskilda markägare inte bör bygga sina egna kustskydd, till exempel vallar, är att man då riskerar att leda in vatten till grannen istället.

– Om vattnet leds in till grannfastigheter och det skulle skada det huset så kan den grannen stämma dig. Därför måste det göras noggranna utredningar för att inte riskera något. Tillståndsprocesserna är också ganska komplicerade och kan vara dyra att genomföra, säger Johannes Hagström.

En möjlighet för de fastighetsägarna längst kusten är att gå ihop och bekosta en gemensam vall. Då skulle kommunen kunna hjälpa till med ansökan av en sådan.

– Vi kan inte skicka in den men vi kan stötta med underlag och så. Vi har ju kunskapen, säger Mattias Hägg.

Det finns också tillfälliga undantag från strandskyddet.

– Om man ser att en storm är på väg får man lägga ut sten för att skydda sin egendom. Men då ska man plocka bort det när fara är över. Vill man ha dem kvar måste man söka tillstånd i efterhand. Beroende på åtgärd söks tillstånden hos kommunen eller både här och på länsstyrelsen, säger Johannes Hagström.

Johannes Hagström menar att frågan om klimatanpassningar måste tas mer på allvar av staten. Inte minst eftersom problemen kommer att växa i framtiden.

– En diskussion som pågått länge är ansvarsfördelning och finansieringsansvar bland privata fastighetsägare, kommunen och stat. Staten borde ta en mycket större roll än de gör i dag. Kommunen kan söka pengar från MSB, men det bidraget har gått ner, säger han. I framtiden kommer det som har hänt nu bli vanligare och vanligare, på grund av klimatförändringarna. Stormarna kommer att bli kraftigare i framtiden, säger han.