Julens traditioner är sällan gamla

Varje år är det samma problem med att hitta lämpliga julklappar. Affärerna svämmar över av förslag och barnens ögon strålar. Men julklappen har inte alltid varit en julgåva. Ursprungligen var det Julbocken som kom med julklappen till gården. Julklappen var då en halmfigur, ett vedträ eller något annat som försetts med en satirisk vers. Julklappen kastades in och julbocken försvann.

Ursprungligen hade julbocken varit en utklädd figur i de julbocksupptåg som ungdomarna genomförde för att samla in mat, dryck och pengar till sina fester.

Vid mitten av 1700-talet delades julgåvor ut inom överklassen och sedan spred sig seden. 1700-talets julklappar delades ut av en julbock och fortfarande på 1920-talet var det julbocken som kom med julklappar på Limhamn.

Julbocken ersattes efterhand av Jultomten som fick sitt svenska namn efter gårdstomten. Ute i Europa hette han Sankt Nikolaus och firades den 6 december. Under andra halvan av 1800-talet återimporterades jultomten från Tyskland men fick genom Jenny Nyström drag av den svenska tomten, liten, grå och ofta ilsken. Efter hand har han fått fler och fler drag av Walt Disney. Julgranen kom från Tyskland ungefär samtidigt som seden att dela ut julklappar.

Ursprungligen kommer julgranen från Schweiz och Alsace. Från början var granen liten och stod på ett bord eller hängde från taket. De höga julgranarna kom inte till Sverige förrän i mitten av 1800-talet.

Julmarknaden är ytterligare en tradition som kommit tillbaka. Tidigare hölls julmarknad i de flesta av landets städer på Tomasdagen, den 21 december. Julmarknaderna ersattes så småningom av julskyltningen som nämns första gången 1853. Numera har vi ju både julmarknader och julskyltning.

Adventskalendern är den senaste jultraditionen, om man bortser från Kalle Anka på tv:s julafton.

Den första svenska adventskalendern kom 1932 efter tyska förebilder. Den skulle hängas upp i fönstret så att dagsljuset kunde lysa genom de öppna luckorna.

I söndagsluckorna fanns adventsljus. Efter hand har tv övertagit även den traditionen.

Från början fanns en adventsgran med en mängd levande ljus som tändes på adventssöndagarna. Dessa ersattes under 1920- och 1930-talet av adventsljusstaken med fyra ljus. Numera är den sjuarmade elektriska julljusstaken säkert vanligare än adventsstaken. Under 1880-talet började en adventsstjärna att tillverkas i den tyska staden Herrnhut. I början av 1900-talet spreds den till Sverige. Här har den efter hand blivit mer och mer av en julstjärna genom att den fått hänga uppe ända tills granen åker ut, antingen vid trettonhelgen eller tjugondag Knut.

I det gamla bondesamhället ingick det att ingen fick gå hungrig från bondens gård, inte ens småfåglarna.

Husdjuren fick extra foder medan gårdens folk åt av allt det som man inte hade råd med under resten av året. Så det var naturligt att småfåglarna fick havre.

Stjärngossarna har sitt ursprung i de julspel som gymnasisterna uppförde för att samla in pengar till studierna. Även de kom från Tyskland. När julspelen försvann i slutet av 1800-talet fick stjärngossarna sin plats i luciatåget.

Den första kända Julkrubban förevisades av Franciskus av Assisi år 1223.

Den första julkrubben i en svensk kyrka ställdes upp i Sankt Petri i Malmö 1929. Fram till dess betraktades julkrubban som en katolsk företeelse.

Många av traditionerna går tillbaka till folkliga religiösa föreställningar och legender. Under tidernas lopp har de förändrats och nu bidrar tv:n till att traditionerna förändras ytterligare.

Christer Hansson

0410-545 42

christer.hansson@allehandasyd.se