John Lundvik är här för att stanna
Det kunde ha blivit på världens idrottsarenor, och inte i konserthallarna, som 35-årige John Lundvik firade sina triumfer. Under karriären som kortdistanssprinter radade han visserligen upp åtta SM-guld innan muskeln på baksidan av låret rasade och satte stopp för vidare språngmarscher. Men potentialen som sångare och låtskrivare känner han är minst lika stor.
– Jag har alltid varit i musiken också, berättar John Lundvik. Så när jag började bli skadad lite för ofta var valet lätt. Det gör ont, kan jag lova, när den viktigaste muskeln för en sprinter brister. Men då fick jag ju mer tid för musiken.
– Det låter som en klyscha, men musiken räddade mig från idrotten, skrattar John Lundvik.
Finns det likheter mellan att springa sprinterlopp och skriva popmusik?
– Parallellen är tänkesättet, säger han. Idrott kräver hård träning och fokus, och jobbar man hårt når man oftast framgång. Det tycker jag att jag kunnat applicera på min musikaliska karriär också. Utan hårt jobb och fokus är det svårt att ta sig igenom bruset.
Tog sig igenom gjorde John Lundvik definitivt i våras, när han efter att ha skrivit flera låtar åt artister i Melodifestivalen själv ställde sig på scen. Låten ”My Turn”, som beskriver artistens egen resa mot drömmarnas mål, slutade trea i finalen.
– Melodifestivalen var mitt stora break, berättar han. Sedan har jag gjort ”Allsång på Skansen” och alla tv-program som går att göra, och varit på turné mer eller mindre sedan dess. Det kan vara slitsamt, men det finns ju positiv och negativ stress. När man gör det man tycker är roligast i livet får det läggas på det positiva stresskontot. Jag är både i bra form och väldigt lycklig och tacksam.
John Lundvik har också nära nog blivit hovsångare, efter att ha specialskrivit sånger både till Kronprinsessans bröllop och drottningens 70-årsdag.
Hur tänker man låtskrivarmässigt när man ska skriva för så högtidliga tillfällen?
– Jag tror tricket är att inte tänka på det alls, säger han. Utan att gå på magkänslan. Tror man på det själv så kommer andra också att göra det.
Han är fortfarande lite förbluffad över vad som hände, och har svårt att riktigt förklara det, när han och Jörgen Elofsson tillsammans skrev bröllopsballaden ”When You Tell The World You’re Mine”.
– Varken han eller jag kan förklara det som hände i rummet, berättar John. Vi hade ett ledmotiv om en man som vill förklara sin kärlek till sin kvinna, och ville ha ett språk som var ganska enkelt och tydligt. Det låter väl flummigt men jag minns bara att jag sätter mig vid pianot hos Jörgen på Lidingö. Och sedan är det plötsligt sen kväll och vi tittar på varann och säger ”du, det här blev ju bra”.
Även när kronprinsessan skulle grattas på födelsedagen i somras blev John Lundvik inbjuden, nu för att sjunga personligen. Men då gjorde han en annan artists låt; Michael Jacksons ”Man in the mirror”.
– Michael Jackson är absolut en av de största influenserna för min musik. Och Quincy Jones, herregud! utbrister John Lundvik.
Artister med en så tydlig egen identitet att det bara tar sekunder innan man hör att det är dem man lyssnar på, det är idealet.
– Bara Whitney tar en ton så vet man att det är hon, säger John Lundvik. Eller när Elton John spelar, eller Michael Bolton. Det hantverket finns inte längre, menar John Lundvik.
Han upplever att nio av tio personer som lyssnar på hitlistemusik inte har en aning om vad artisten heter eller hur hen ser ut. Och det är lite synd, om man som John Lundvik jobbar hårt på att etablera en tydlig artistisk identitet.
– Därför är det viktigt för mig ha min egen musik och något som låter och är John. Och det gör man genom att bara fortsätta i samma anda, skriva från hjärtat och fortsätta att tro på det man gör.
– Det är alltid regel ett för mig, att tänka egoistiskt innan man tänker ”kommer folk att gilla det här?” Många jobbar efter lyssningsstatistik och kollar vilka genrer som är populära, och jag säger inte att det är fel. Men jag tror att den populariteten blir kortvarig. Så tänker inte jag. Jag är här för att stanna.
