Jag undanber mig inte uppvaktning

Har man rätt att säga så? Jag tycker inte det, uppvaktning i mina ögon är allt ifrån ett grattis till dyra presenter. Och hur kan man förbjuda vänner, familj och bekanta att skicka ett grattis-sms?

Det handlar ju inte om att ge bort dyra grejer eller att sätta press på sin omgivning så att de måste stort baluns. Det gäller bara att ta emot gratulationer och lyckönskningar, uppskattande ord och kanske ett vykort eller två. Vi borde göra det oftare, men det är lätt att glömma eller inte hinna och då är ju födelsedagar en utmärkt räddning!

Det är bästa tillfället att hylla någon på. Din födelsedag är ju årsdagen av den första dagen i ditt liv, dagen då du tog mina första andetag. Du minns den inte. Men utan den dagen hade du ju inte funnits!

När det görs reportage om de äldsta personerna på ett äldreboende, eller när en farmor eller mormor går bort säger vi: "95 år, det är imponerande. Tänk så mycket hon har fått uppleva och vad många minnen hon måste ha".

Men det är ingen som vill uppmärksamma tiden då minnena skapas. Då ska vi sitta hemma var och en för sig och inte låtsas om att vi fyller år. Utan att fylla år blir man ju aldrig 95 bast ju!

Inför min 20:e födelsedag hade jag en åldersnoja utan dess like. Under åtta månader gick det inte en dag utan att jag ältade det faktum att jag skulle bli "gammal". 20 kändes som en så jobbig linje att korsa. Nu, några år senare, fattar jag inte vad jag höll på med. Livet såg ju likadant ut dagen efter.

I fortsättningen ser jag min födelsedag som en röd dag, eller i alla fall en flaggdag. Jag tänker mig att den är värd uppmärksamhet i stil med Vickans årliga firande på Soliden. Faktiskt drog jag redan som liten paralleller mellan min dag och det kungliga firandet – alla har alltid flaggat för mig på min födelsedag, eller om det är för drottningen som råkar ha namnsdag på samma datum.

Hur som helst, på lördag är det dags igen. Jag fyller år och undanber mig definitivt inte uppvaktning. Jag önskar mig minnen, upplevelser, kärlek och skratt tillsammans med alla er som jag tycker om. Glömmer ni bort det blir jag lika tacksam dagen efter eller om ett halvår.

Vänta er bara inga rikskändisar som spelar för mig, och ingen nationaldräkt. Det kommer jag inte att ha på mig.