"Jag mår alltid bäst när jag dansar"
Siham Chahin kommer inte ihåg när hon började. Så vitt hon kan minnas har hon alltid dansat. Som liten stod hon framför tv:n som visade Dirty dancing och Save the last dance. Hon skapade sig tidigt en egen stil där streetdance möter salsa och andra dansgenrer. Dansskola har aldrig varit något för henne. Det är ju så mycket roligare att utveckla sina egna steg.
– Bara jag har musik så kommer jag igång, säger Siham Chahin.
Hon försöker förklara att dansstegen kommer naturligt för henne. Att hon knappt tänker på hur hon rör sig. Det är en färdighet som hon börjat lära ut till sina danselever. Men är man vad vid att ta efter andra kan det vara svårt att skapa själv.
– Jag ger då och då en tjej i läxa att gå hem och hitta på sina egna danssteg. Hon klarar det ibland. Men så faller hon tillbaka och dansar mina, berättar hon.
Siham Chahin är 24 år, bor på Fagerängen med sin mamma och tre syskon. Dessutom har hon fem syskon som hon inte bor med. Hon letar efter en egen lägenhet men har inte hittat någon ännu. Hela Fagerängen är hennes hem. Här känner hon alla och har gått på ungdomsgården Backafall sedan hon var liten. När hon fyllde 16 började hon jobba som timanställd på Backafall. Sedan tre år tillbaka arbetar hon heltid på samma arbetsplats. Hon utbildade sig till förskollärare genom en distansutbildning på Linköpings universitet.
– Det är så kul att se barnen växa upp. Och genom jobbet har jag kunnat fortsätta med dansen, berättar hon.
Det var på Backafall hon började sina danskurser, redan som 16-åring. Längst in i ungdomsgården finns en spegelvägg. Där tränar hon ungdomar varje onsdag. Det är mest tjejer. Siham Chahin funderar på att starta en egen grupp för killarna.
– De blir avundsjuka och vill också lära sig dansa. Men de vågar inte gå på samma kurs som tjejerna, då blir de för blyga. Det är synd. Jag vill ju lära killar också, säger hon.
Kursen är populär och runt tjugo elever brukar samlas i rummet. För några år sedan ville Siham Chahin även undervisa ungdomar utanför Fagerängen. Varje fredag håller hon därför en kurs i Pelarsalen på Söderslättshallen. Den blev också snabbt populär.
När Trelleborgs Allehanda besöker kursen en fredag är knappt tjugo elever med. När tjejerna dyker upp är de lite blyga. Siham Chahin startar musiken och en snabb uppvärmning. Tjejerna ställer sig vid stången och tänjer ben och armar. Sedan dansar de lite salsa för att mjuka upp höfterna och så kan lektionen börja på allvar.
Siham Chahin byter till en Michael Jackson-låt och tjejerna ställer upp sig bakom henne och försöker härma hennes rörelser. De flesta hänger med bra och gruppen blir mer och mer engagerad. Två tjejer ställer sig vid sidan av och börjar träna egna steg.
Plötsligt säger Siham Chahin till en av tjejerna att ta över.
– Jag ska hjälpa Melissa och Josefin. De måste träna inför UKM imorgon, säger hon.
Melissa Murati och Josefin Kvist har dansat som grupp ett tag och ska nu tävla tillsammans. Siham Chahin har också tävlat, bland annat på Ung kultur möts, UKM. Men det är inget som hon vill satsa på.
– Jag vill hellre lära ut dans. När man uppträder är det en engångsföreteelse. När man lär ut stannar det kvar i någon annan. Det är en helt annan grej, säger hon.
Nu drömmer hon om att starta en dansstudio i Trelleborg. Att hyra en egen lokal där hon kan lära ut dans till barn och ungdomar.
– Jag har tittat på lokaler och vill verkligen detta. Men det är lite skrämmande att ta steget, säger hon.
Vad som än händer kommer hon att fortsätta att dansa.
– Streetdance kommer från gatan och ingen vet vad som är rätt eller fel. Man får blanda ihop vad man vill. Jag mår alltid bäst när jag dansar.