Ingen vet vad som händer med invånarnas förslag
Sedan snart fem år kan den som vill och bor i Trelleborg lämna in medborgarförslag till politikerna. Förslaget kan handla om vad som helst som inlämnaren vill ska förändras – förutsatt att frågan är något som kommunen kan påverka. Alla inskickade förslag ska enligt lag besvaras.
Ungefär ett medborgarförslag har kommit in varannan vecka hittills i år. Förra året kom det in nära dubbelt så många. En klar majoritet av förslagen handlar om sånt som tekniska nämnden beslutar om. Som till exempel trafik, renhållning, buller och andra störningar.
– Mycket positivt, tycker Eric Samuelson (M), nämndens ordförande om medborgarförslagen.
Enligt Eric Samuelson har trelleborgarna genom dem fått nya möjligheter att vara med och utforma kommunen som de bor i.
– Jag brukar uppmana personer som hör av sig att de ska lägga ett medborgarförslag, säger han.
Men hur många av de inkomna medborgarförslagen som verkligen leder till att saker förändras kan varken han eller någon annan på kommunen säga säkert. Ingen uppföljning eller granskning av vad som händer med de inskickade bidragen har gjorts. Eric Samuelson har däremot en känsla av att många av förslagen är seriösa och att politikerna tar till sig dem och utreder möjligheten att också genomföra dem.
– Under de senaste nämndssammanträdena har vi till exempel gett ett känslomässigt bifall till de flesta som kommit in, säger han.
Statsvetaren och forskaren Ylva Stubbergaard på Lunds universitet är expert på frågor som rör deltagardemokrati. Hon ser både för- och nackdelar med medborgarförslagen.
– De är en möjlighet för invånarna att vara med och påverka och det är bra att ha lite olika varianter till det. Medborgarförslagen handlar oftast om oerhört lokala frågor. Men de innebär inte nödvändigtvis att kommuninvånarna verkligen får mer att säga till om eller att medborgarförslagen är mer demokratiska än de som politikerna föreslår, säger hon.
Enligt Ylva Stubbergaard behövs studier om vilka effekter medborgarnas förslag får – om de innebär inflytande eller om det bara innebär att invånarna får vara med och delta. Hon påpekar att idén med medborgarförslag har tagits fram uppifrån, genom politikerna själva som oroats över minskat valdeltagande. På så sätt har de velat få upp intresset och få folk engagerade.
Medborgardialog, där invånarna kan samtala direkt med beslutsfattarna är ett bra komplement, tycker Ylva Stubbergaard.
Hon menar också att lokala folkomröstningar har visats sig framgångsrika för att öka invånarnas intresse att vara med och tycka till.
– Folkinitiativ behöver stärkas så att invånarnas initiativ till lokala folkomröstningar inte avslås för enkelt.
Men överlag är det svårt att få med en majoritet i denna form av direktdemokrati, säger Ylva Stubbergaard.
Det gäller inte minst medborgarförslagen.
– Generellt kan man säga att det är de resursstarka i samhället som är med.
