Annons

Ingen sommar för Alf utan Smyge

Alf Svensson har trappat ned på sina politiska uppdrag. Aptiten på livet och omvärlden har långtifrån avtagit. Nu vill han läsa, fortsätta debattera, hålla föredrag och njuta av livets eftermiddag.
Trelleborg • Publicerad 10 juli 2004
BILD: JEANETTE LARSSON
BILD: JEANETTE LARSSONFoto: 

- Det är omöjligt att gillas av alla. Man måste räkna med att vara både uppskattad och avskydd. Det får man räkna med om man vill stå för sina åsikter, säger han. BILD:JEANETTE LARSSON Belåtet sitter han utanför sitt sommarhus i Smyge med en kopp kaffe i handen. Han blickar ut över havet, spanar med allvarsamt ansiktsuttryck. Det vindpinade vädret till trots. Han myser över att få koppla av på Sydkusten. Det har han gjort sedan han köpte sitt sommarnöje i Smyge 1968 tillsammans med frun Sonja. - Det är ett förtjusande landskap i Skåne så här års. Blommande rapsfält, prästkragar och vallmo, fiske. Snart lägger jag ut min ålahomma som jag kallar för kds. Utan semester här vore inget sig likt, säger han. Orden strömmar snabbt ur hans mun. Retoriskt och rytmiskt flödar lovorden över den skånska sommarens ljuva tid. Mindre nöjd är han dock med tången, de fintrådiga algerna, som sprider sina lukter över Sydkusten. - Det är förstås en nackdel att inget görs åt det. Särskilt när man kommer till Trelleborg i bil och kör längs Västra infarten. Då får man nästan hålla för näsan, säger Alf Svensson. För första gången på över 30 år kan han koppla av på allvar. Från partiledarsysslor. Från debatter i Almedalen. Från politiska utspel och nyheter om opinionsmätningar som stiger och faller. Partiledarjobbet lämnade han över till Göran Hägglund redan i april och det är först efter kristdemokraternas riksting, som arrangerades i Borås förra helgen, som han kan slappna av. Kvar är han i riksdagen där han tänker sitta den här mandatperioden ut. Skarorna av väljare har troget följt sin fåraherde Alf. Faktiskt förefaller det som om han burit partiet och medlemmarna på sina axlar i många avseenden. Han har haft hjälp av många medarbetare, alltifrån Jerzy Einhorn till Peter Ahltin, men det är Alf som fått styra det kristdemokratiska skeppet sedan grundaren Lewi Pehtrus gick ur tiden. Sextiofem år fyllda har han ännu inte bestämt sig om han ska kandidera till nästa riksdagsval. - Det har varit 30 intensiva och roliga år. Men också krävande och tuffa. Det har varit tre givande årtionden. Jag har fått vara på den politiska scenen och det har jag alltid gillat, säger han. Åke Svensson, som bor i Trelleborg och är ordförande för kristdemokraternas lokalavdelning, är glad nu när lillebror Alf semestrar här. Det händer att syskonen ses i vimlet. De åker på fotbollsmatcher på Vångavallen och på torsdag ska de hålla sin traditionsbundna konsert i Grönby kyrka. För Alf Svensson har det blivit en extra dimension i tillvaron att sjunga. Även om han gjort det tidigare till husbehov har de musikaliska gästspelen blivit mer frekventa under den senaste tiden. Senast förra veckan sjöng han tillsammans med folkkäre trubaduren Alf Robertsson, bland annat i Skara. - Det är kanske början på en ny karriär, utbrister han med ett försiktigt leende på läpparna. - Skämt åsido det är roligt att komma ut och sjunga, säger han med sin barytonstämma. Tomrummet när han nu lämnat partiledarjobbet ska fyllas med föredrag och resor. Almanackan är redan fulltecknad av besök hos olika föreningar, universitet och organisationer i höst. - Jag ska tala om retorik, säger han vältaligt, nästan med en predikants tonfall. Det är inte utan att Alf Svensson fått motta Telias talarpris och fått beröm för sin förmåga att uttrycka sig. Fadern Robert var pastor i Pingstkyrkan och det talade ordet stod alltid högt i kurs i föräldrahemmet. Sin kristna tro har hållit fast vid genom åren. - Jag tror på Gud. Det är min uppfattning att tro är bra så länge den inte är fundamentalistisk. I grund och botten tror jag att det är samma Gud som muslimerna har och de som har en tro inom någon av de andra världsreligonerna. Tron är något bra och livsbejakande, och jag delar judendomens synsätt att man inte ska göra bilder av Gud, säger Alf Svensson. Diskussionen om vilket kön Gud är, om Gud är en han eller hon avfärdar han som en "trivial" - Viktigast är att bygga broar mellan människor och att kristna kan kommunicera och umgås till exempel med muslimer, i stället för att spä på aggressioner och hat, säger han. Alf Svensson är nöjd med sina tid inom politiken. Åren som biståndsminister när den borgerliga regeringen styrde Sverige under 1990-talet gav honom många kontakter och bekantskaper. - Bara för några dagar sedan hade jag besök av en man från Nepal, som jag lärde känna under ett mininsterbesök. Mitt intresse för världen har inte minskat. Det kan gälla förhållanden i Etiopen eller något annat land som jag vill förkovra mig i, säger han. Ångrar du något som du gjort under din politiska karriär? - Det vore felaktigt att hävda motsatsen. Alla har väl någon gång gjort sådant som man ångrar. Men för att hålla på min integritet tänker inte yppa det för någon, varken för allmänheten eller opinionsbildare. Jag vill inte sitta här och rapa upp mina misslyckanden, säger han. Har du varit hård mot någon? - Det är omöjligt att gillas av alla. Man måste räkna med att vara både uppskattad och avskydd. Det får man räkna med om man vill stå för sina åsikter. Han har inga särskilda strävanden när det gäller fortsatt karriär. Platsen i riksdagen räcker gott. För cirka tio år sedan fick han erbjudande av socialdemokratiska regeringen att bli ambassadör i Indien men avböjde. Egentligen finns det bara en plats han skulle ha velat vara ambassadör i: Israel. Det är en dröm som han närt sedan ungdomen. - Nu är det för sent. Jag är 65 år och det finns många proffsdiplomater på UD. Men tidigare hade jag gott kunnat tänka mig att bo och verka där. Israel är oändligt rikt på historia med en blomstrande kultur, vackra bergsområden, öknar och är ett ställe där tre världsreligoner möts. Det är oehört fascinerande, säger han. Nu tänker Alf Svensson koppla av. Bara vila och läsa böcker. Just nu läser han Sigrid Kahles memoarer "Jag valde mitt liv", en tegelstensbok som han uppskattar. Han ska också varva ned med jazzmusik och kanske plocka fram den nyligen reparerade saxofonen. Han ska njuta av god mat som hustrun Sonja tillagar. Det blir förhoppningsvis, om vädret tillåter och fiskelyckan är god ge ål och torsk. Fiska kan han och rensa den men avstår gärna från att koka eller steka fångsten. - Jag har aldrig trivts med matlagning. Jag har inte fått en enda lektion i hushållslära. Det är Sonja som lagar maten. Det gör hon bäst. Jag kan dock bidra med att röka fisken, säger han. Särskilt föredrar han kokt torsk med skånsk senapsås och vid andra tillfällen, oftast när han är hemma i Gränna, gillar han kokt gädda med pepparrotsås. Varför kallas ålahomman för kds? - Jo, partiet heter ju kd nuförtiden. Homman är precis som kristdemokraterna. Man kan simma in från två håll. Förr eller senare är man fast i den, ha, ha, skrattar han. Sedan spejar han ut över den böljande Östersjön alltmedan den råa västanvinden skär som en skarp kniv genom landskapet. Därefter sjunger han och tar i med sina brösttoner: - Så skimrande var aldrig havet!

Claes Nyberg claes.nyberg@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons