I mystiska målningars spår

Gåramålningar är tidiga målningar av gårdar, som gjordes mellan slutet av 1800-talet och 1930. Gylle-Fjärdingslövs Byalag beslutade sig för att besöka gårdar där gåramålningar varit på vift, men på något sätt kommit tillbaka.

– Det är ju kulturhistoria. De är oftast förskönade, vilket gör dem lite annorlunda, säger Birgitta Assarsson.

Gåramålningarna var nämligen en statussymbol och stämde sällan med verkligheten. Trädgården var vackrare, himlen alltid blå och ett och annat träd lades gärna till.

Gåramålarna var sällan konstnärligt skolade och nöjde sig oftast med mat och husrum som betalning.

Birgitta och Ulf Assarssons gård har inte varit i släkten särskilt länge, men de söker gärna upp ledtrådar för att få veta mer.

– Man får hitta skärvor här och där att samla ihop, säger Birgitta Assarsson.

Erik Thuring på Gyllero fick tillbaka två gåramålningar av en slump. Efter att ha slaktat gäss en gång för många år sedan visade det sig att slaktarens fru var släkt med den förra ägarinnan av hans gård.

På en av målningarna som nu åter hänger hemma på gården är huset målat blått, en färg som huset aldrig haft. Mysteriet sätter fart på en mängd spekulationer. För det är ett kunnigt byalag som möts.

– Den blå färgen kanske var dyrast, föreslår Hans Peter Svemark.

Även Sven-Bertil Swensson fick tillbaka sin gåramålning 1992 av en tillfällighet.

– Den har ju inget värde för någon annan, utan hör hemma på gården säger Sven-Bertil Swensson, som har studerat målningen noga.

Efter dagens besök var säkerligen åtminstone ett par frågetecken utredda.

Christina Malmberg