Han är ständigt i Guds tjänst

Prästyrket är inte bara rutiner som rör sig kring fyra bröllop och en begravning. Inte heller kretsar jobbet enbart kring kafferep och symöten. Det innehåller så mycket mer.

Det försöker Gustaf Centervallförklara. Programmet för dagen när vi möter honom illustrerar spännvidden i hans sysslor.

Efter att ha kollat några vändor i sin kalender lyckas han till slut klämma in en tid för en intervju. Vi kan träffas en kort stund mellan en begravning och en konfirmationsträff. Det sker innan det är dags för en kvällsträff med pizza som tilltugg för några kyrkliga ungdomar.

- Det är aldrig några problem att få tiden att gå. Det är mängder med aktiviteter och många människor jag möter, särskilt nu inför julen, säger Centervall när han tar emot i ett av rummen på församlingshemmet.

Behovet av stillhetoch eftertanke finns där mitt i myllret av medmänniskor, julfester och andakter.

- Jag behöver tid för mig själv. Allt för att försöka hitta fokus i min tillvaro. Bara koppla av och finna mig själv. Jag tror alla behöver det.

Gustaf Centervall föddes i Lund 1952. Mamma Thyra var hemmafru. Pappa Kjell arbetade på fängelset i Malmö. Som utbildad ingenjör var pappan ansvarig för transporter av fångarna och organiserade de intagnas sysselsättning.

Unge Gustaf Centervalls beslut att bege sig in på Guds bana, genom att läsa till präst, kom lite som en överraskning i föräldrahemmet. Det togs nästan för givet att han skulle utbilda sig till ingenjör, precis som pappan.

- Religionen fanns som ett naturligt inslag i mitt hem under hela uppväxten. Vi gick i kyrkan men var inte mer religiösa än någon annan svensk i allmänhet vid den tiden, säger Gustaf.

Grunden till hans gudstro lades redan i söndagsskolan. Det var där i denna tidiga teologiska utbildning som han tog sina första steg mot ett liv i Herrens tjänst.

Den lille killen i fluga som sitter längst fram på det svartvita fotografiet, som han visar fram, är just Gustaf.

- Fotot är ifrån när jag gick i Sankt Peters klosters söndagsskola, minns Gustaf.

Han är en man med många roller. Förutom sitt uppdrag i Guds tjänst, som kontraktsprost, är han politiker. Han är folkpartist och vice ordförande i individ- och familjeomsorgsnämnden.

Hemma gillar han att koppla av,läsa kriminalromaner, titta på deckarserier och bygga möbler till dockskåp.

Just det sistnämnda är en hobby han haft i många år. Men något dockskåp hade han aldrig som barn. Nej, det är först senare i livet som intresset för dockskåpsbygget vuxit fram.

- När jag håller på med dockmöblerna gömmer jag mig för universum. Jag går in i mitt eget inre. Dockskåpsmöbler var aldrig något jag ägnade mig åt som barn. Men däremot jag höll på mycket med klippdockor.

Ett annat stort intresse som Gustaf Centervall odlat är opera.

Han sjunger då och då. Till husbehov. Passionen för opera har han berättat om i flera närradioprogram där han spelat flera av sina favoriter bland klassikerna i genren.

- I går kväll njöt jag av en opera. Don Juan som sändes på Axess tv. Det var en bra föreställning, berömmer han.

Att han läser bibelnvet alla men det är nog få som känner till att han är förtjust i serietidningar.

- Modesty Blaise och Kalle Anka brukar jag också läsa vid sidan av all litteratur.

Med tanke på att Centervall möter så många människor i vardagen är det lätt att föreställa sig att han alltid är social. Så är icke fallet.

- Att vara social är inte min grej. Hur egendomligt det än låter så är jag ganska blyg. Jag är ute och pratar med många, jag predikar och hålller andakter. Det är sant. Men samtidigt föredrar jag att vara för mig själv då och då.

Centervall har svårt för hyckleri, säger han. En grundmurad motvilja finns hos honom mot falska utspel:

- Jag avskyr när någon förställer sig. Särskilt dem som säger en sak men menar något helt annat. I stället kan jag uppskatta alla de som är raka och vågar vara kritiska.

Under samtalet med Gustaf Centervall spretar det åt olika håll. Rösten är lågmäld, blicken lite vemodig.

Till Trelleborgs församling kom han för snart tio år sedan. Vägen dit gick via Alstad där han tjänstgjorde som präst i 14 år.

Dessförinnan arbetade han vid det dåvarande Rängs pastorat.

Valet av prästyrket återkommer han till flera gånger under samtalet:

- Jag var fast besluten redan när jag gick på gymnasiet. Direkt efter studenten började jag läsa teologi i Lund. Färdigutbildad präst blev jag 1975.

- Tvivlat på Guds existens har jag aldrig gjort. Men visst händer det att jag förtvivlar. Särskilt när jag sett hur orättvist det kan vara. Det kan vara när någon oskyldig människa drabbas av något. Men då dyker det förhoppningsvis upp ett tecken som gör tillvaron lite ljusare.