Gillet håller liv i Smyge
Gillets järngäng: Ingrid Sonesson, Jan-Åke Toft, Kerstin Eriksson och Kjell Olsson. BILD: TOMAS NYBERG Ändå ger kommunen inte mycket stöd till föreningen, som räknar omkring 130 medlemmar men vissa år varit uppemot två hundra - alltså mer än tio procent av byns drygt 1 500 invånare. Gillet disponerar sin lokal, Gilleshuset vid idrottsplatsen, gratis genom kommunen. Fast värmen får man betala själv. Och något föreningsbidrag blev det inte i fjol. - Våra arrangemang går runt på vad vi får in, berättar åldermannen Jan-Åke Toft. - Med tanke på att Smyge är så pass attraktivt för turister, tycker vi att det är lite synd att det inte satsas mer. Kunde kommunen sätta över bidrag till föreningarna här ute så kunde vi ordnat fler aktiviteter. Föreningen såg dagens ljus 1976, på initiativ av tv-producenten Allan Schulman. Man har haft teaterkvällar, folkdans, visaftnar och gökotta, men efter hand har gillet koncentrerat sig på de stora evenemangen. Till aktiviteterna hör dock även trivselkvällar, bussutfärder - och gökottan kan komma att återupplivas i vår: - Det brukade vara trevligt att åka ut med picknick, minns Kjell Olsson. Och gök fick man höra, vare sig det fanns en där eller ej. Det kunde vara en bandspelare i busken! Hattparaden, som alltid hålls på Påskdagen och lockar de mest makalösa kreationer, är dock illa ute: - Vi funderar på att inte ha någon parad i år, avslöjar Kjell Olsson. Det har blivit färre och färre vuxna deltagare, och de vuxna gör ofta de finaste hattarna. Gillesdagarna, helgen före midsommar, är gillets stora grej. Förutom det traditionella bonnabröllopet, en riktig vigsel med brudpar i folkdräkt, är det hantverksgille för ett 30-tal hantverkare. - Vi vill inte ha den vanliga marknadsförsäljningen med en container från Thailand, förklarar Jan-Åke Toft. Det ska vara riktigt hantverk, och helst lokala hantverkare. Julinblåsningen i julas samlade omkring 200 personer till parken i Smyge. Det är en enkel ceremoni, där man värmer glögg i en ässja, lyssnar till körsång och trumpetar in julen. Men liksom de flesta av gillets evenemang skapar det en känsla av samhörighet. - Det är trevligt att träffas och önska varandra god jul, tycker Kjell Olsson. Särskilt roligt är det att även de unga familjerna börjat komma. Nu planerar föreningen sommarens gille, och har också börjat sondera terrängen för ett gammalt önskemål: - Vi vill samla bilder och minnen för att dokumentera det gamla Smyge, berättar Ingrid Sonesson. Engagemanget hålls vid liv, trots att servicen i byn minskar. En enda livsmedelsbutik återstår, och vill man hämta ut paket från posten får man numera köra till Beddinge. - Vad det här ger oss? Ja, en himla massa jobb! skrattar Kjell Olsson. Men när man ser hur folk kommer till arrangemangen, när allt är igång och det fungerar, då känns det bra, tycker Jan-Åke Toft.