Gas kan bli färjornas framtid

Från och med 2015 finns det stenhårda krav från IMO (International Maritime Organization) på att färjorna i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen får ha högst 0,1 procent svavel i bränslet. Ett sätt att lösa problemet kan vara att satsa på gasdrivna färjor.
Trelleborg • Publicerad 7 februari 2011
Foto: 
Foto: 

Liquefied natural gas (LNG), flytande naturgas, är den lösning som det oftast talas om. Naturgasen kan bytas mot biogas när det finns biogas med rätt kvalitet tillgänglig.

– Jag menar att gas är framtiden för färjorna, säger Arek Skierkowski, vice vd för Unity Line i Ystad.

Unity Line har haft tankar på att bygga om sina färjor till gasdrift, men när man undersökte färjan M/S Skania visade det sig att det var svårare än man trott.

– Vi kom fram till att det var omöjligt att bygga om Skania till gasdrift, säger Arek Skierkowski.

Men när det gäller framtiden menar han att Unity Line defintivt kommer att titta på gasdrift.

– När vi ska beställa nya fartyg är det en självklarhet att titta på gasdrift, säger han.

De problem som han ser med gasdrift av färjorna är förutom själva ombyggnaden tillgången på gas och möjligheterna att tanka.

– Man ska bygga en LNG-station i Swinoujscie så där ska det bli möjligt att tanka, säger han.

Den nya gasstationen i Swinoujscie beräknas stå klar 2014.

Arek Skierkowski är däremot tveksam till elanslutning i hamn som en förbättring av miljön.

– Det är mycket krångligt, säger han. Och frågan är om det ger så mycket att det är värt kostnaderna.

Lars-Göran Hansson är säkerhets- och miljöansvarig på TT-line i Trelleborg. Även han ser gasdrift som en av de stora möjligheterna för färjorna i framtiden.

– Det är en av de saker vi tittar på inför framtiden, säger han. Det handlar inte bara om de nya bestämmelserna från 2015 utan om miljöarbetet över huvud taget.

Lars-Göran Hansson säger dock att de nya reglerna kan hjälpa till att få fart på miljöarbetet.

När det gäller gasdrift av färjorna menar han att det finns problem.

– För det första handlar det kostnader för att bygga om färjor till gasdrift. Jag tror inte att det är realistiskt utan gasdrift handlar i så fall om nästa generations färjor, säger han.

För det andra handlar det om tillgången.

– Vi har tittat på hur man organiserar sig i Norge där det finns många färjor som går på gas. Då ligger ställena där man bunkrar, eller tankar gas, ofta utanför hamnarna, säger han.

Det kan innebära extra gångväg för färjorna för att tanka.

– Det handlar också om att det i Sverige inte finns ett regelverk för gasdrift av fartyg, säger Lars-Göran Hansson.

När det gäller elanslutning av färjorna vid kaj i Trelleborg så kommer TT-Line att göra de förändringar som behövs.

– Det kan alltid diskuteras om det är den bästa satsningen för pengarna, men nu är det beslutat att det ska finnas elanslutning och då får vi gå på det, säger han. Sedan kan man ju fundera över varifrån elen kommer. Det kan vara så att det blir mer miljöförstöring av att framställa elen än det skulle bli av att färjorna låter motorerna gå vid kaj.

Även Scandlines ägare Stena Line tittar på gasdriva färjor.

– Vi har diskuterat flera olika lösningar med gasdrift, säger Johan Roos, miljöansvarig på Stena rederi AB.

– LNG kan vara aktuellt, men troligen bara för nybyggen, säger Johan Roos. Det är också stora kostnader med gasdrift ännu så länge.

Johan Roos menar att de norska färjorna som går på gas har stora statliga subventioner.

– Även Viking Lines planerade nybygge av en gasfärja bygger på statliga subventioner, säger han.

En annan väg för att få ned utsläppen av svavel är att rena avgaserna ombord, menar Johan Roos.

När det gäller elanslutning säger han att Stena Line varit en av föregångarna på området.

– Det är något som vi förespråkat sedan 1980-talet och också genomfört i Göteborg, säger han.

Samtidigt menar han att effekten av elanslutning blir mycket större vid längre liggtider i hamn.

– Nyttan är inte så stor om man bara ligger kort tid vid kaj.

Anna Thulin
Lasse Bryggare
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.