Gårdsägare får rätt om vindkraftverk

Bakgrunden till att byggnadsnämnden nekade att ge bygglov för vindkraftverket var bland annat att nämnden ansåg att verket var för högt för att räknas som gårdsverk. Byggnadsnämnden har gett gårdsägaren möjlighet att komma in med en ny ansökan för ett tio meter lägre kraftverk, men han valde istället att överklaga byggnadsnämndens beslut. Byggnadsnämndens resonemang bygger på att nämnden vill skilja mellan större vindkraftverk och så kallade gårdsverk. De större verken ska enligt kommunens översiktsplan placeras i grupp inom fyra avgränsade områden medan gårdsverken är tänkta att vara mindre verk som står i nära anslutning till gårdsbebyggelsen. Eftersom det inte finns någon allmän svensk syn på gårdsverk har byggnadsnämnden studerat det danska synsättet, vars syfte är att göra det möjligt att bygga ut gårdsverk i stor skala. Nämnden menar att det måste vara en väsentlig skillnad i höjd mellan vindkraftverken som står i grupper och gårdsverken. Nämnden anser också att i det aktuella fallet skulle vinden kunna tas tillvara med ett betydligt lägre kraftverk. Gårdsägaren däremot menar att det vindkraftverk som han planerar är ett typiskt gårdsverk. Han anser även att det skiljer sig markant från kraftverken i grupperna. Ett tio meter lägre verk skulle också bli dyrare och inte lika effektivt, enligt gårdsägaren. Länsstyrelsen menar att eftersom det saknas praxis när det gäller vad som ska räknas som gårdsverk finns det inget i plan- och bygglagen som hindrar bygglov för det aktuella vindkraftverket. Det finns därför inget skäl att vägra att ge bygglov, enligt länsstyrelsen.