Gamla miljösynder gör sig påminda
I Trelleborgs kommun finns sammanlagt 144 områden där man vet att det funnits verksamheter som kan ha orsakat föroreningar. Lägg till det ett 30-tal gamla soptippar och bilden över hur mycket som döljer sig under marken börjar klarna.
Länsstyrelsen har i en databas 6220 förorenade eller misstänkt förorenade objekt i Skåne. Med 144 objekt placerar sig Trelleborgs kommun på åttonde plats av Skånes 33 kommuner när det gäller flest misstänkta eller konstaterade förorenade områden. Enligt länsstyrelsen är spridningsrisken från områdena i de flesta fall dåligt utredd och påverkas av faktorer som regnvattnets ph-värde och nederbördsmängden.
De flesta områden i kommunen är inte utredda, de som blivit det har placerats i en riskklass från 1-4. I Trelleborg finns sjutton riskklassade områden varav två ligger i den högsta, riskklass 1, Trebolit och gasverkstomten. I riskklass 2 finns bland annat tidigare verkstadsindustrier som Tamö och Taméns på Hedvägen samt A-svarv på Mellanköpingevägen. Här vet man att det användes klorerade lösningsmedel som trikloretylen, föroreningar med mycket hög farlighetsgrad.
En före detta kretskortstillverkning i Slågarp finns också med i riskklass 2. Här konstaterade man på 1970-talet föroreningar i den bäck där verksamhetens avloppsvatten rann ut. Det rörde sig om koppar och bly som bedöms ha en hög farlighetsgrad. Strax intill ligger Åmossen som omfattas av ett naturvårdsprogram.
I riskklass 3 återfinns bland annat en gammal bilskrot som låg på sockerbruksområdet.
På ett metallgjuteri vid Masugnsvägen-Gjuterigatan användes bland annat perkloretylen, klassad med mycket hög farlighet. Sköljvattnet från verksamheten tömdes direkt ut i avloppet.
Utöver de riskklassade områdena finns ytterligare 127 trelleborgsobjekt i länsstyrelsens databas.
På dessa vet man att det bedrivits verksamhet som kan ge upphov till föroreningar men man har inte undersökt områdena närmare.
Förutom förorenade områden finns det i kommunen även 33 gamla soptippar. Innehållet i deponierna varierar från hushålls- och trädgårdsavfall till bygg- och industriavfall. För några veckor sedan kunde TA rapportera om hur närsalter läckte från den gamla Albäckstippen. Problemet upptäcktes efter att en trädgård förra sommaren översvämmats av vatten från en bäck. Växter i trädgården dog och föroreningskällan spårades till den gamla tippen.
– Det var en gammal deponi som vi trodde att vi hade koll på, säger Johan Pettersson, miljöingenjör på miljöförvaltningen..
En utredning pågår för att ge en klarare bild över problemet med tippen och vad som eventuellt behöver åtgärdas.
– Om vi måste göra någonting kan det kosta mellan sex miljoner och tio miljoner kronor, säger Bengt Lander på Kommunal teknik.
Det finns ett kontrollprogram för den gamla Albäckstippen och det gör det även för Tappersberg i Anderslöv.
Dessa två deponier har i kommunens egen kartläggning bedömts kunna ha en stor påverkan på miljön. 2006 inledde en konsult undersökningar av deponin i Anderslöv. En bedömning av läget ska komma 2008.
Det finns även kontrollprogram för den gamla deponin på Idala i Gislöv där påverkan på miljön bedöms som måttlig.
Alla gamla soptippar bedöms som kommunala angelägenheter. Eventuella problem med till exempel läckage av förorenat lakvatten får kommunen bekosta med egna medel. Magnus Aspegren0410-54535magnus.aspegren@trelleborgsallehanda.se
