"Gäller att fånga upp grejerna som inte är okej i det lilla"
Gustaf Törngren, forskare på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, har för myndigheten Forum för levande historia, tittat närmare på vad som händer med oss när vi bli vittnen till en nödsituation. Den grundläggande normen i vårt samhälle är att vi ska hjälpa andra men situationen, vilken roll och kompetens vi har påverkar vårt agerande.
I situationen spelar det till exempel roll hur många det är som ser på. Är det många vittnen kan man lyfta över ansvaret på de andra.
– Ingriper ingen annan kan jag även ta det som intäkt för att det inte behövs. Och ingriper jag och det visar sig vara fel så blir det mer pinsamt om det är fler runt omkring, säger Gustaf Törngren.
Som förälder har man en väldigt tydlig roll och därmed en större benägenhet att ingripa om ett barn råkar i knipa. Människor är enligt Gustaf Törngren dessutom mer positivt inställda till att stå upp för andra som vi upplever tillhör samma grupp som vi själva.
Vad vi vet och kan, vår kompetens, spelar också en roll för om vi väljer att agera. En utbildning i första hjälpen eller till kompisstödjare gör oss mer benägna att ingripa.
– Mekanismerna som påverkar oss sker ofta omedvetet. Blir man mer medveten om att de processerna sker i en vid en sådan här situation är det lättare att påverka sitt beteende, säger Gustaf Törngren.
För att öka civilkuraget i samhället tycker Gustaf Törngren att man ska fokusera mindre på spektakulära ingripande som ger medaljer och mer på de de vanligaste situationerna som ställer krav på civilkurage.
– Det gäller att börja i det lilla. I de små vardagliga sammanhangen som t ex att säga ifrån om man känner att det talas illa om en kollega i fikarummet. På så sätt övar man upp sin förmåga att reagera på när något inte står rätt till och minskar därmed risken att förbli passiv om man någon gång skulle hamna i en situation som faktiskt handlar om liv och död, säger Gustaf Törngren.
