Forskare som tror på biogasens framtid
- Det är roligt att vi har forskare här som berättar om vad de kommit fram till, säger Anitha Ljung, klimat- och hållbarhetssamordnare på Trelleborgs kommun.
Det var Märta Gunnarsson, trädgårdsingenjör, och Frida Wännman Kvantenå, lantmästarstuderande, som var på besök för att tala om biogasgrödor ur olika perspektiv.
- Trelleborg ligger väldigt långt framme när det gäller de här frågorna, säger Frida Wännman Kvantenå, som under kvällen talade om majsodling för biogas.
Huvudtemat för kvällen var dock mellangrödor, ett nytt sätt att se på de fånggrödor som lantbrukare odlar när de inte använder marken för vanlig produktion. I vanliga fall myllar man ner grödan i marken, men Märta Gunnarsson menar att det är betydligt bättre att använda den till produktion av biogas.
- Som jag ser det får man dubbel vinst av att odla mellangrödor, dels en bättre kvävehushållning, dels konkurrerar man inte med livsmedelsproduktionen för att producera till biogasproduktionen, säger Märta Gunnarsson.
Det är Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp (SLU) som tillsammans med Skånska biobränslebolaget satt igång studier kring hur man ska kunna använda åkermarken effektivare. Man kan odla till exempel åkerättika eller vitsenap mellan vanliga grödor. Mellangrödan binder kvävet och skördas för att användas som råmaterial till biogasen. Lantbrukaren får tillbaka det som blir kvar som biogödsel.
- Den kan man använda istället för inköpt gödsel och på det här sättet minskar man övergödningen av havet, menar Märta Gunnarson. Det här är ett sätt att sluta kretslopp som läcker.
Torgil Johansson, ordförande i Skånska biobränslebolaget, en av delägarna i Jordbergaanläggningen, menar att det här tankesättet snart kan bli nödvändigt.
- EU tittar på att börja begränsa den odlade arealen till biobränsle och det är bättre att ligga steget före, säger han.
