Föreningen som äger tre minnen från svunna tider

SKEGRIE/HÅSLÖV/KLÖRUP Skegrie mölla och möllegården

– Först fick vi möllan. Då var den illa åtgången så föreningen restaurerade upp den, satte på nya vingar och så. När den siste möllaren Henry Alm dog så hade han testamenterat gården och marken till hembygdsföreningen, säger Bo-Göran Persson.

Det var 1966 som föreningen tog över markholländaren från 1895. Efter Henry Alms död 1987 tog man över möllegården som byggdes på 1860-talet. Det blev kärnan och hemmet i hembygdsföreningens verksamhet.

– Vi har en kolossal samhörighet när vi är här ute och jobbar, berättar Bo-Göran Persson.

Inredningen i mjölnarbostaden är välbevarad. På väggen hänger bilder av August Hansson Alm och Amanda Pamp, föräldrar till Henry Alm. Man håller öppet för besökare varje söndag i juli och efter tidsbokning. Men huset ska leva också, tycker föreningen som öppnat dörrarna för annan verksamhet. I början av hösten bakas stenugnsbakat bröd i huset och i november är det julmarknad.

– Det är bra att vi fått den kulturmärkt. Nackdelen är att vi inte får göra vid den hursomhelst, säger Bo-Göran Persson.

Själv har han planer på att avgå som ordförande nästa år. Tolv år som ordförande räcker, tycker han.

– Det är klart att man är orolig för vad som händer i Skegrie när vi blir färre medlemmar. I och för sig är vi glada för att det blivit ett byggnadsminne. Då vet man att gården och möllan kommer att bevaras.

Klörups häkte

– Det är gamla synder. Jag hade aldrig tagit emot det idag. Man kan inte göra något vid det. Det finns inga inkomster på det. Vid Möllegården har vi i varje fall marken som vi har utarrenderad. Häktet bara står där och kostar en jäkla massa pengar, om man ska vara krass, säger Bo-Göran Persson om häradshäktet från 1809.

Han kommer att få som han vill, även om det har dröjt. Så snart hantverkarna givit en offert på vad det kostar att lägga om taket och föreningen fått ansökan om bidrag beviljad från länsstyrelsen ska Trelleborgs kommun ta över häktet. Frågan är vilken del av kommunen det blir. Kulturnämnden tackade för några veckor sedan nej till att ta över ansvaret för byggnaden och föreslog att kommunstyrelsen kunde göra det istället.

Häktet, med två häktesceller och fångvaktarbostad har förvaltats av hembygdsföreningen sedan 1943. Men sedan eldsjälen Malte Westesson för några år sedan flyttade in till Trelleborg har byggnaden börjat förfalla, berättar Bo-Göran Persson.

– Det är synd. Det är historia. Men historia idag är inte poppis direkt.

Häktet utsågs till byggnadsminne 1964 och är det enda i sitt slag i Skåne.

Ni förvaltar tre byggnadsminnen. Det måste vara ett stort ansvar?

– Ja fy. Det är för mycket ansvar. Men vi har god hjälp av länsmuseet i Kristianstad. Om det är något som man undrar över är det bara att ringa dit.

Håslövs stubbamölla

Årtalet 1758 är inristat i en stor trästock inne i Håslövs stubbamölla som byggdes av nämndemannen Mats Olsson. Sedan 1941 äger hembygdsföreningen möllan. Bo-Göran Persson tar täten upp för den krokiga stocken.

– Det här är en likadan stubbamölla som Sandmöllan i Trelleborg. Men den här är i bättre skick, om jag ska vara skrytsam.

En kommitté inom hembygdsföreningen ser till att sköta underhållet. Vart femte år ska några lager med linolja och trätjära strykas på.

Men intresset för möllan utanför föreningen är litet förutom på möllornas dag, enligt Bo-Göran Persson.

– Under mina år har jag aldrig varit med om att någon velat titta på den. Men vi har sagt i föreningen att de får ha byadagar här om de vill.

I och med att det finns en grupp som ser till möllan så är den ingen överhängande belastning.

– På sikt skulle jag gärna vilja att Vellinge kommun tar över den, säger Bo-Göran Persson.

Källor: Trelleborgs kommuns webbplats och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.