När telefonen ringer till Föräldraföreningen mot narkotika är det ofta en ledsen mamma eller pappa som berättar att något har hänt med deras barn eller att de hittat droger hemma.

Lennart Johansson var just det en gång i tiden – en anhörig som sökte sig till Föräldraföreningen mot narkotika, FMN. När hans yngsta dotter gick bort i en överdos bestämde sig familjen för att samla in pengar till något bra. Pengarna hamnade hos FMN, öronmärkta till föreläsningar. Det blev ett sätt att hedra dottern, som själv brunnit för att informera andra om droger.

– I sitt nyktra liv ville hon ut och berätta. Vi ville det också, vi hade fått så mycket kunskap om missbruk, vad ett beroende är och hur starkt det kan vara, säger Lennart Johansson.

Den första november var det tio år sedan Föräldraföreningen mot narkotika fick en lokal kontaktgrupp i Trelleborg. Petra Grevstad jobbade redan på FMN i Malmö och många hon träffade där bodde i Trelleborg. Hon bestämde sig för att ta FMN till dem.

– Jag kände att jag inte ville göra det själv, för jag förstod att det skulle bli mycket jobb och det var ingen som hade bett oss att komma hit, säger Petra Grevstad.

Petra och Lennart blev ett team. Det tog några år att etablera sig, de fick ligga i för att synas och få folk att vilja ta kontakt. De stod på Palmfestivalen och utanför Systembolaget och uppmanade kunder att inte köpa ut till sina barn. Genom en kontakt började de föreläsa om cannabis för ettorna på Söderslättsgymnasiet.

Det tog nästan ett halvt decennium men sedan 2017 tar FMN Trelleborg emot cirka 200 samtal per år. Oftast är det föräldrar som ringer.

Lennart Johanssons och Petra Grevstads bild är att droger bland unga har ökat sedan de startade för tio år sedan. Det har också gått ner i åldrarna och blivit mer och mer socialt accepterat.

– De flesta missbrukar inte eller håller på med droger, men vi kan ändå se en markant ökning, säger Petra Grevstad.

Att fånga upp att ens barn har börjat använda droger är inte alltid lätt, berättar Lennart Johansson. Symtomen är ofta klassiska tonårsbeteenden: trött, lättirriterad, röda ögon och godissugen.

– Föräldrar har jättemycket skam och skuld när de kommer hit för att de tänker: varför har jag inte sett detta? Det är precis så man känner och så är det för alla, det är inget konstigt. Det hjälper vi dem med, säger Lennart Johansson.

FMN hjälper framförallt föräldrarna att ge sina unga konsekvenser. Det är viktigt att föräldrarna själva väljer konsekvenser på en nivå de kan stå fast vid. Det kan till exempel vara förbud mot att sova över hos kompisar eller hur länge man får vara ute. En annan uppmaning är att drogtesta vid minsta misstanke eller att testa regelbundet.

Urintesterna kan de göra på ovanvåningen hos FMN.

De anhöriga kommer från alla hörn av samhället och alla typer av yrken. En grupp som är kraftigt underrepresenterad, berättar Petra Grevstad, är utrikesfödda föräldrar. Hon tror att det både beror på svårigheter med språket och kulturella skillnader i synen på familjen:

– Jag har märkt, och det är samma i Malmö, att när det kommer någon med utländsk bakgrund och drogtestar så är skulden och skammen ännu större. Det är sällan vi får in dem i rådgivning.

Målet för Petra Grevstad och Lennart Johansson har alltid varit att nå hela kommunen och bli det självklara alternativet oavsett vilken anhörig det är som behöver hjälp.

– Beroendet är en demokratisk sjukdom. Den drabbar alla samhällsklasser: rik, fattig, det spelar ingen roll. Det kan hända vem som helst, säger Lennart Johansson.

För att förebygga missbruket uppmanar FMN föräldrar att våga prata med sina barn om droger och att hålla koll på vilka barnen umgås med.

Efter tio år har det nu blivit dags för Lennart Johansson att trappa ner arbetet på FMN och gå i pension.

– Så många år av mitt liv har präglats av droger. Nu får det vara bra, säger han.