Annons

Fokus på arbete efter omorganisation

Kritiken mot chefen för Arbete och försörjning, Cecilia Lejon, har varit svidande. Men själv anser hon att förändringarna varit nödvändiga.
Trelleborg • Publicerad 7 november 2007
Cecilia Lejon tillträdde som chef för Arbete och försörjning inom socialförvaltningen i april 2006. Sedan dess har hon gjort en rad förändringar i organisationen som lett till avhopp och kritik. bild: claes nyberg
Cecilia Lejon tillträdde som chef för Arbete och försörjning inom socialförvaltningen i april 2006. Sedan dess har hon gjort en rad förändringar i organisationen som lett till avhopp och kritik. bild: claes nybergFoto: 

- De flesta som vänder sig till oss saknar pengar för att de inte har arbete eller annan försörjning. Och i nuläget är det högkonjunktur och det finns möjligheter att få jobb, säger Cecilia Lejon.

Den största förändringen rör beslutsprocessen när en person eller ett hushåll tar kontakt med socialtjänsten.

Annons

Tidigare fick man träffa en socialsekreterare inom tio dagar. Därefter fick man antingen träffa en socialsekreterare eller en ärendehandläggare en gång i månaden beroende på vilken hjälp man behövde.

De som bedömdes kunna arbeta fick så småningom träffa en så kallad arbetsmarknadssekreterare vars uppgift var att kartlägga den sökandes kompetens och vilket stöd denne behövde för att hitta en egen försörjning.

En av de första förändringarna Cecilia Lejon genomförde som nytillträdd chef var att försöka förkorta den tid som det tog innan den sökande fick träffa en arbetsmarknadssekreterare.

- När man söker stöd får man först prata med en socialsekreterare som gör en grundutredning. Därefter bokas ett möte med en arbetsmarknadssekreterare inom 48 timmar.

- Förändringen innebär att det blir andra kontaktytor. Det är vilka behov man har som ska styra. I och med förändringarna har också organisationen blivit en annan. Tidigare arbetade sju socialsekreterare och fyra ärendehandläggare vid Arbete och försörjning. I dag har socialsekreterarna reducerats till fyra stycken och ärendehandläggarna har i stället blivit fem.

Antalet arbetsmarknadssekreterare är oförändrat. Dessutom har man utökat med två socionomtjänster som koncentrerar sig på boendefrågor och en som har hand om nyanlända flyktingar och andra invandrare.

Vid mötet med arbetsmarknadssekreteraren bestäms en individuell handlingsplan för hur den sökande så snart som möjligt ska hitta en egen försörjning. Utifrån vilket stöd som behövs bestäms också hur ofta den sökande ska ha kontakt med sekreteraren.

- Det här arbetssättet gäller inte alla utan de som har social problematik ska även fortsättningsvis ha kontakt med en socionom.

Vilka som bedöms ha sociala problem bygger på en samkörning som gjorts med individ- och familjeomsorgsenheten.

Utifrån denna analys har den så kallade 85/15-modellen tagits fram. Den innebär att 15 procent av de som söker sig till Arbete och försörjning anses ha social problematik som gör att de behöver stöd och hjälp från en socionom. Övriga 85 procent ses som arbetslösa som enbart behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden.

Annons

Vad händer om behoven förändras?

- Om arbetsmarknadssekreterarna flaggar för att det inte fungerar så får en socialsekreterare sättas in. Men grundingången är att satsa på de styrkor som den enskilde har.

- Det är ingen statisk företeelse utan modellen kommer att följas upp och förändras allt eftersom.

Anja Degerholm

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons