"Facket tvingas till eftergifter"
Från bostaden i Trelleborg följer Niclas Palm, steward hos SAS och med arbetsplats på Kastrup, måndagens nyhetssändningar noga.
Det är inte första gången bolaget är i kris, ens under de fem år som Niclas varit anställd. Men han känner ändå att det här är värsta läget hittills.
– Så tolkar jag ledningens utspel, säger han. När vår vd inte ens kan säga att folk är trygga med att köpa biljetter av oss känns det som allvar. Men om det var i något slags förhandlingssyfte, det får vi väl aldrig veta.
Det har varit mycket press på kabinpersonalen, men Niclas vill ända beskriva stämningen som god.
– Egentligen är det helt exceptionellt, reflekterar han. Det har antagligen att göra med historien. "SAS-andan" står inte nerskriven på något papper, det bara är så att när vi stänger dörrarna till planet då är vår uppgift att ge bra service.
Det kommer en hel del reaktioner från resenärerna, men inte så många negativa.
– Förvånansvärt många ger oss en klapp på ryggen i stället för att kalla oss bortskämda. Jag tror att många ändå lever med den gamla bilden av 60- och 70-talen, då kabinpersonal kunde ha veckolånga stopp i Rio eller så. Det existerar inte längre, säger Niclas Palm.
Hotet om konkurs verkar i nuläget avvärjt, tycker Niclas. Men de försämrade villkoren bekymrar. Redan tidigare i höstas gick personalen med på halverad lön i december. Nu kommer fler försämringar. Kraven på flexibilitet ökar, och Niclas Palm känner att det blir svårt att planera tillvaron när bolaget plussar på antalet standby-dagar, då han har en inställelsetid på en timme.
– Var och en får ta ett snack med sin familj för att avgöra om det går att jobba kvar med de nya förhållandena, säger steward Niclas Palm.
– Det blir mer och mer så att facket tvingas till eftergifter. Det speglar nog tyvärr den tid vi lever i just nu.