Få löften men många mål – så här vill styret forma Trelleborg

En omvärld med hög inflation, stigande räntor och ökade kostnader för energi och drivmedel har tagit ett strypgrepp på den kommunala ekonomin. Det märktes redan i den nollbudget för nästa år som klubbades i kommunfullmäktige för två veckor sedan. Det var också tydligt när det nya styret presenterade sina politiska prioriteringar under en pressträff på måndagen. Få löften presenterades, men desto fler mål, både vad gäller de ”mjuka” värdena i de kommunala verksamheterna, och de stora framtidsprojekten.

– Allt med Idrottsstaden, ringväg och de andra stora investeringarna ligger kvar som planerat, säger kommunstyrelsens ordförande Ann Kajson Carlqvist (M).

I måldokumentet står att Västra sjöstaden ska börja byggas 2024, ringvägen stå klar 2025, nya Vångavallen 2026, fängelset 2027 och Idrottsstaden 2027/28. Tydliga mål finns även vad gäller nämnderna, till exempel i socialnämnden. Där ska antalet trygghetsboenden öka till tre, andelen undersköterskor i vården öka till 80 procent och antalet orosanmälningar vad gäller barn och ungdomar minska med 25 procent under mandatperioden.

– Man kan säga att det läggs ganska mycket fokus på det förebyggande arbetet, som vi tycker behövs, och att se över kompetensen, säger Henrik Silfverstolpe (L).

Vad gäller bildningsnämnden är det skralt med riktade satsningar i handlingsprogrammet. Däremot har styret satt upp ett antal mål, utan någon vidhäftad penningpåse. Det pratas om mer vuxenresurser, men inte hur dessa ska tillskapas. Det ska en utredning ge svar på.

– Reformutrymmet är inte så stort, utan vi överlåter till förvaltningen att se över vad man behöver. Och när det gäller den psykiska ohälsan så måste vi se över ansvarsfördelningen mellan oss och regionen, säger Mathias Andersson som dock lovar skolfrukost till alla elever innan mandatperioden är slut.

Erik Lundström (KD), andre vice ordförande i det nya styret, fyller i resonemanget om varför det inte finns öronmärkta pengar till särskilda skolsatsningar.

– Vi vill först se över den nuvarande bemanningen och utifrån det se vad som behövs. Vi vill göra det i rätt ordning, säger han.

Konkreta mål är att behörigheten till gymnasiet ska upp från dagens cirka 90 procent till 96 och att andelen elever med godkända betyg i gymnasiets kärnämnen ska öka till 94 procent.

– Alla har en vision om att det ska vara 100 procent, men det är inte realistiskt, det är alltid någon som faller ifrån, säger Mathias Andersson.

Ett mål som kan vara besvärligt med tanke på det ekonomiska läget är att kostnaden för försörjningsstöd ska minska med tio procent.

– Det är en utmaning eftersom vi går mot mörkare tider. Men vi pekar i alla fall åt vilket håll vi vill att det ska gå, det hade känts fjuttigt att säga att det ska ligga kvar på samma nivå, säger Henrik Silfverstolpe (L).

När det gäller servicen till invånarna är målet att handläggningstiden för bygglov ska minska. För större bygglov ska det få ta max 15 veckor att få besked och för mindre, till exempel plank, är målet att invånarna i princip ska kunna få besked ”över disk”.

Vad avser kulturen dammar styret av en gammal ambition att möjliggöra en utbyggnad av Kulturskolans verksamhet senast 2026. Man vill också genomföra ett kulturpolitiskt program och en kulturarvsfond. Båda de sistnämnda förslagen har en tydlig SD-märkning.

– Programmet och fonden handlar om hur man ska kunna lyfta fram den fina kulturen vi har här, säger Mathias Andersson.

Däremot blir det ingen återställning av bidragen till studieförbunden, något som varit en liberal hjärtefråga ända sedan bidraget ströps förra mandatperioden.

– Vissa saker får man inte igenom. Vi försökte driva det, men här fick vi se oss slagna, säger Henrik Silfverstolpe.

Moderaternas vallöfte om energirådgivare på 100 procent ska vara på plats redan första kvartalet 2023. Löftet om gratis pendlingskort till alla kommunanställda ska utredas.