Annons

En funkisbyggnad som badar i gudomlig utsmyckning

Trelleborg • Publicerad 11 augusti 2006
060509 Badhuset i Trelleborg Bild:Tomas NybergFoto: 
060810 Badhuset Bild:Tomas NybergFoto: 
060509 Badhuset i Trelleborg Bild:Tomas NybergFoto: 
060509 Badhuset i Trelleborg Bild:Tomas NybergFoto: 
060509 Badhuset i Trelleborg Bild:Tomas NybergFoto: 
Byggnaden invigdes i september 1939. BILD: TOMAS NYBERGFoto: 
060509 Badhuset i Trelleborg Bild:Tomas NybergFoto: 
060509 Badhuset i Trelleborg Bild:Tomas NybergFoto: 

Elegant i sin stilrena funkisstil står den där, Erik Fehlings smakfulla simhall. Trots modernisering genom åren finns fortfarande en fläkt av 1930-talsarkitektur i badhuset. Med sina raka linjer är byggnadens formspråk tidstypisk och det klassicistiska idealet i utsmyckningen går inte att blunda för.

Detaljerna på väggar och i skymda vrår viskar om en förfluten tid, med hjältemotiv, hästar, krigare och grekiska gudinnor som Aurora.

Annons

Arkitekten Erik Fehling (1901-1990), som var Trelleborgs förste stadsarkitekt, började sin tjänst i staden 1934 och slutade 1966. I sin ungdom studerade han vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i huvudstaden. Därefter arbetade han hos legendariske Ivar Tengbom. I slutet av 1920-talet var Fehling dessutom med om att skapa den jättelika Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan i Stockholm, som än i dag är ledande när det gäller stora utrymmen. Frikyrkobyggnaden stod färdig 1930.

Fehling deltog i arkitekttävlingen till att uppföra ett nytt Folkets hus i Trelleborg och fick första pris. Byggnaden uppfördes aldrig. Om dessa drömmar om Folkets hus föll i glömska så är hans badhus vid Hesekillegatan än i dag en realitet. Simhallen, eller varmbadhuset, som det kallades, för att skilja sig från kallbadhuset, är en av Fehlings mest beundrade och kända arkitektioniska skapelser.

Andra hus som han ritat, förutom simhallen i Oskarshamn, invigd 1960, är S:t Nicolai församlingshem i Trelleborg, uppfört 1961, Gertrudsgården samt tillbyggnaderna av dåvarande läroverket, det vill säga Söderslättsgymnasiet.

Första uppdraget som arkitekt i Trelleborg blev Albäcksstugan, byggd 1935 och till många trelleborgares sorg jämnad till marken i slutet av 1970-talet. Än i dag är det många som suckar och får något nostalgiskt i blicken när Albäcksstugan nämns.

I dag är det svårt att förstå hur han kunde hinna med så många sysslor samtidigt som han var med om att utforma staden. Paradoxalt nog var det betydligt färre anställda vid dåtidens byggnadskontor.

På kontoret arbetade han flitigt under dagarna och i nattlampans sken skissade han på nya hus hemma i bostaden vid Gråbrödersgatan/Norregatan, beläget bara ett stenkast från S:t Nicolai kyrka.

Sonen Jerk berättar att fadern ofta befann sig i ett skapande tillstånd. I kavajfickan fanns för det mesta ett skissblock där han tecknat ned några av sina idéer, omedelbart när de dök upp. "Mitt i en måltid kunde han plocka upp ett papper ur kavajen och börja teckna på ett dörrhantag eller någon annan detalj", minns Jerk. I september 1939 stod badhuset i Trelleborg färdigt. Det vara alltså samma månad och år som andra världskriget började, när Tyskland invaderade Polen.

Besökaren i badhuset lägger förstås märke till Axel Ebbes vitkalkade skulptur som föreställer en kvinna. Beredd att kasta sig i vattnet med en graciös hållning är det svårt att missa skupturen.

Titeln på verket från 1912 är Lättare än luft.

Till skillnad från Axel Ebbes verk, som inte gjorts unikt för placering i badhuset, beställdes en utsmyckning till badhuset av konstnären och helsingborgaren Hugo Gehlin. En mosaik. Resultatet blev Aurora och vindarna som pryder väggen som vetter mot öster och som gränsar till den moderna delen, som invigdes 1997.

Annons

Trelleborgs Ångfartyg AB, som sedan skulle döpas om till Malmrosrederiet, öppnade sin börs, betalade och skänkte Aurora och vindarna till Trelleborgs stad. Gåvan som sattes på plats 1943 är cirka hundra kvadratmeter stor.

I foajén finns två reliefer av Eric Grate. Den ena föreställer en kvinna och ett hästhuvud och den andra avbildar badande kvinnor. Det var Torgfestkommittén, dåvarande Palmfestivalstyrelsen, som donerade detta.

På senare år har foajén fått ytterligare ett objekt med vattenmotiv. Johan Kocks stiftelse har finansierat Fred Åbergs skulptur Nu ska vi bada, där en äldre man avtecknar sig i ett kar. Erik Fehlings äldste son, Jerk, har letat i sin faders gömmor, och i Föreningen Gamla Trelleborgs årsbok från 2002 redovisar han hur Fehling beskrev mosaikens betydelse för byggnaden. Brevet som är handskrivet sände Erik Fehling till en släkting. Där står: "Motivet Aurora och vindarna ansluter sig mycket väl till simhallens arkitektur. Genom fönsterraden mot norr intränger de stränga vindarna Nordan och Östan och går till angrepp mot Aurora, Hoppets gudinna, ljusbringerskan, som med hjälp av en strålande sol och föregången av en fågelsvärm flyr mot de välkomnande vindarna Sunnan och Västan".

Konstnären Gehlin ger, enligt Jerk Fehlings efterforskning, uttryck för hopp i flera av sina verk. Detta ska ses mot bakgrunden att Gehlins fru kom från en judisk familj som flytt från Köpenhamn till Sverige, för att komma undan förintelse och förtryck från nazisterna.

I brev skrivna av Erik Fehling under 1980-talet, adresserad till en konstintresserad släkting i Stockholm, befann sig Gehlin tidvis under stor nervpress på grund av andra världskrigets förföljelse av särskilda grupper som judar, vilket avspeglas i flera av konstnärens alster.

I uppförandet av simhallen samarbetade Erik Fehling med byggmästaren Gustav Kvist från Lund, uppger Ingrid Wall på kommunens hemsida. Där framgår att Badhuset kostade 600 000 kronor att bygga och staten stöttade med 75 000 kronor.

Förändringens vindar har blåst över Trelleborg mången gång, men det finns flera hus som speglar sin epok. Badhuset är ett barn av sin tid.

Johan Persson

0410-545 34

johan.persson@allehandasyd.se

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons