Dåliga värmesystem skadar kyrkor

Nu väljer Lunds stift att helt rikta den kyrkoantikvariska ersättningen mot byte av kyrkornas värmesystem och förebyggande arbeten. - Vi har delar inte ut några nya pengar till restaurering förrän värmesystemen är utbytta, säger stiftsantikvarien Aina Mandahl. Hon menar att det är meningslöst att renovera inventarier när kyrkorna har undermåligt utbyggda anläggningar för värme. - Det är ett stort problem som nästan alla kyrkor har. Värmesystemen från 40- och 50-talen är helt uttjänta, säger Aina Mandahl. En fuktig och kall miljö gör att skadedjur som strimmig trägnagare och husbock trivs. Om det vill sig riktigt illa kan de äta upp så mycket av träbjälkarna så hela kyrkobyggnaden undermineras. Kyrkorna är dessutom svåra att sanera på grund av att den gamla, ofta medeltida, inredningen inte tål giftiga bekämpningsmedel. Om det är för varmt och torrt hotar inredningen i stället att spricka av uttorkning. Tre kyrkor i församlingarna runt Trelleborg och Vellinge har beviljats ekonomisk ersättning för att byta ut gamla värmesystem. Det är Hemmesdynge kyrka i Källtorps församling, Skanörs kyrka i Skanör-Falsterbo församling och Fru Alstads kyrka i Alstads församling. Dessutom ska gamla brandfarliga elledningar bytas ut. - Det är framför allt Fru Alstads kyrka som är i stort behov av att byta ut sitt värmesystem. Elementen är för få och helt felplacerade för en så stor kyrka, säger Aina Mandahl. I Alstads församling har man nu hyrt in en konsult som ska undersöka hur Fru Alstads kyrka ska renoveras. Arbetet planeras dra i gång till hösten. Även i Källstorps församling arbetar man med att ta fram underlag för byte av värmesystem. - I åtta av våra nio kyrkor ska vi mäta fuktigheten, säger Torbjörn Levin, ordförande i kyrkonämnden för Källtorps församling. Spår av gamla skadedjursangrepp har upptäckts och ska åtgärdas. Det är framför allt ett gammalt kyrktorn i en av kyrkorna som drabbats. Tornbyggnaderna värms sällan upp och drar därför lättare åt sig skadedjur. Processen att söka kyrkoantikvarisk ersättning är långdragen. De kyrkor som nu får pengar till renovering under 2004 och 2005 sökte bidragen redan 2002. - Alla större arbeten måste gå via både stiftet och Länsstyrelsen eftersom det handlar om stora kulturhistoriska värden, säger Aina Mandahl. Text: Kristofer Naess