Annons

Bröderna Johansson gör julskiva

”Hade vi gjort det här som tonåringar hade vi blivit nedsablade”, säger anderslövaren Anders Johansson, om tilltaget att tillsammans med brodern Jens spela in en julskiva i pappa Jan Johanssons stil.
Trelleborg • Publicerad 16 november 2017 • Uppdaterad 17 november 2017
Bröderna Jens (vid flygeln) och Andes Johansson (med kontrabas) i Anderslövs kyrka, där nya jullåtarna spelades in.
Bröderna Jens (vid flygeln) och Andes Johansson (med kontrabas) i Anderslövs kyrka, där nya jullåtarna spelades in.Foto: Gabriel Henningson

Lagom till jul kommer bröderna Johanssons versioner av ”Staffan var en Stalledräng”, ”Stilla natt” och andra visor med julanknytning i lågmäld, stämningsfull stil, till instrumentalt till komp av ståbas och piano. Samma stil, faktiskt, som pappa Jan hade på sina plattor med ”Jazz på svenska” och ”Jazz på ryska” på 1960-talet.

– Många pianister har spelat i pappas stil, men de flesta försöker för mycket. Det blir ingen känsla, säger Anders Johansson.

Annons

– Jens har något i sig som andra saknar. Han anstränger sig inte för mycket, han behöver inte det.

Bröderna har turnerat med sin fars låtar i det lilla formatet, bland annat i kyrkor.

– Men efter hand har det blivit lite tråkigt att bara göra pappas låtar, så vi har petat in fler och fler visor gjorda av andra, berättar Anders Johansson.

Nya plattan är inspelad i Anderslövs kyrka, i somras.

– Dels för att den ligger 60 meter hemifrån för mig, men framför allt för att där finns en flygel, säger Anders. Den här musiken kräver en flygel, det går inte med något gammalt honky tonk-piano precis.

Vilka jullåtar som helst funkar inte för den speciella stilen, menar Anders. Därför blev det också en del material som mer har julanknytning än betraktas som rena ”jullåtar”.

– Visst kan vi spela ”tippe-tippe-tipp-tapp”, men det blir ju...tipp-tapp, liksom. Det måste finnas ett visst vemod med. Den här musiken gör sig bäst i moll, tycker Anders Johansson.

Bröderna är medvetna om att de förknippas mest med hårdrock och händelsespäckad fusionrock. Anders spelade tidigare trummor med Hammerfall, Jens spelar klaviaturer med nya uppsättningen av Rainbow.

– Hade vi gjort det här som tonåringar hade vi blivit nedsablade, säger Anders Johansson.

– Det skulle inte låta spräckjazz, och vi har verkligen försökt att inte krångla till det. Det där med ”more is more”, som Yngwie Malmsteen brukade säga, det är kul när man är tonåring. Men man är ju inte 50 längre! skrattar Anders.

Annons

– Det snabba finns i oss, de ränderna går väl aldrig ur. Men nu har vi ansträngt oss för att spela spartanskt och stämningsfullt. Tanken var att få fram en mer meditativ känsla av lugn och ro, som kontrast till den hets som kommer runt jul.

Vad hade farsan tyckt?

– Hade han levt hade han väl gått vidare från den här stilen för länge sedan, och tyckt att det var lite konstigt att vi ville göra den. Men jag tror att han helt enkelt varit nöjd med att vi i alla fall håller på med musik.

Några konserter med jullåtarna är ännu inte inplanerade. Inte heller kommer skivan att finnas i fysisk form, utan bara på streamingtjänster.

Jullåtarna är lågmälda och stämningsfulla, men hårdrocksränderna går nog aldrig ur, menar Anders Johansson från Anderslöv.
Jullåtarna är lågmälda och stämningsfulla, men hårdrocksränderna går nog aldrig ur, menar Anders Johansson från Anderslöv.Foto: Lars Thulin
Lars ThulinSkicka e-post
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons