Boenden ska ge arbete och försörjning

Idag bor 20 ungdomar på kommunens etableringsboenden Pegasus och Fenix. Till sommaren när det nya boendet på Syster Jennys väg står klart kommer kommunen att ha 26 platser.

Det första året på kommunens etableringsboende har handlat mycket om att bygga upp och komma igång med verksamheten.

-Det har gått både upp och ner. Det svåra i detta är att det inte är en homogen grupp utan olika individer. Vi har ett tydligt fokus på att ungdomarna ska närma sig ett eget vuxenliv, därför heter det etableringsboende, säger Tomas Djurfeldt.

De tre viktigaste faktorerna för att skydda ungdomar mot utanförskap och ohälsa är enligt Tomas Djurfeldt att man lyckas i skolan, har en meningsfull fritid och vuxna i sin närhet.

Tidiga insatser inom studie- och yrkesvägledning och att hitta olika alternativ för ungdomarna är avgörande.

-Vi måste se till att alla ungdomar och nyanlända får en snabb väg till arbete och egenförsörjning. I dag tar det i genomsnitt sju år för en nyanländ att komma ut i egenförsörjning, det är resursslöseri, säger Tomas Djurfeldt.

Den nya gymnasiereformen, som ställer krav på godkända betyg i fler ämnen än tidigare för att komma in på ett program, har ställt till det för ungdomarna på etableringsboendena.

-Det är ett stort problem för vår målgrupp, säger Tomas Djurfeldt.

För att hitta olika utbildningsvägar håller Tomas Djurfeldt på att skriva en ansökan om finansiering av ett projekt som ska erbjuda ungdomar som vill, plats på folkhögskolor i Skåne. Det görs i samarbete med Malmö, Vellinge, Kommunförbundet Skåne, Migrationsverket, länsstyrelsen och folkhögskolorna.

När det gäller fritid och kontakt med vuxna jobbar ungdomsutvecklarna på boendena mycket med det lokala föreningslivet. Man har även inlett ett samarbete med Rädda Barnens lokalförening.

-Det är en ypperlig väg men det är jättesvårt att hitta något som passar var och en, säger Tomas Djurfeldt.

Arbetet på etableringsboendena handlar både om att ge ungdomarna det stöd de behöver och samtidigt ställa krav. Det är inte alltid friktionsfritt. Ibland uppstår konflikter som leder till bråk och skadegörelse.

-De kommer hit som unga män och är vana att ta hand om sig själva. Plötsligt är det någon som säger till dem vad de ska göra, förklarar Tomas Djurfeldt.

Han är noga med att betona att ungdomarna på etableringsboendena inte är en grupp utan 20 individer. Med olika styrkor och förmågor men också olika problem och trauman bakom sig. Först en lång flykt och sedan en pressad situation i Sverige. Ungdomarna får vid ankomsten först vänta på besked om deras fall ska prövas i Sverige eller i ett annat EU-land (så kallad Dublin-prövning) och sedan på om de får uppehållstillstånd. Väntan kan bli lång och skapar mycket oro och ångest.

-Men jag vill inte hamna i att vi pratar om att alla ungdomar har en hög ångestnivå. Det är väldigt individuellt, säger Tomas Djurfeldt.