Bastuvänner tar det kallt

– För mig är det tradition att inviga det nya året i bastun, säger Carl Aspegren, sekreterare i Bastuvännerna och känd från Gummifabriken.

Egentligen är det kutym med ett dopp i havet mellan bastandet, men trappan på Dalabadets brygga har isat igen. Thorsten Jönsson vill inte vara dumdristig.

– Att gå ut 30 meter och kasta sig i, en gammal man på 75 år, och sedan ta sig upp igen, säger han och skakar på huvudet.

Glad i hågen kommer den yngre Roland Jonsson in i omklädningsrummet.

– Va, är det ingen som vill bada idag, frågar han häpet och tar snabbt av sig kläderna.

Tidigare har kommunen bekostat Bastuvännernas el och vatten, men i våras tog fritidsnämnden beslutet att föreningen själv måste stå för de kostnaderna. Därför har man dragit ner på antalet bastutimmar.

Trajan Ilievski får ändå sitt behov tillfredsställt.

– Kroppen själv begär att jag ska basta, jag behöver inte titta vilket datum det är. Om det är något speciellt hemma och i privatlivet så hoppar jag över, annars är jag här tre gånger i veckan, säger han.

Medan värmen stiger och svetten lackar drar någon en historia eller berättar om en semesterresa. Men politik är ett ämne som oftast inte diskuteras.

– I så fall skäller vi på alla, säger Carl Aspegren och skrattar.

Roland Jonsson har blivit uppvärmd och lämnar bastuboden. Han småspringer med badtofflor på fötterna över den smutsiga skaren och ner mot den stenbeklädda stranden. Han går ut en bit och kastar sig i vattnet. Sedan vadar han lugnt upp och ställer sig på stranden.

– Nu känns det precis som att det är sommar, säger han.