TA tittar just nu närmare på trelleborgarnas syn på skärmtid för barnen. Daniel Nilsson är en av de som har svarat på fyra korta frågor om de digitala vanorna i hemmet.

Vi behöver din hjälp att ta reda på hur trelleborgarna ser på skärmtid – gör som Daniel och svara på frågorna du med. Frågorna hittar du här eller längst ner i artikeln. Du kan vara helt anonym. Resultatet publiceras längre fram.

•••

För några år sedan bestämde sig Daniel Nilsson för att göra en förändring hemma.

Ända sedan han först blev pappa hade han låtit barnen använda skärmar mer eller mindre så mycket de ville. Han funderade inte så mycket kring det. Ville de titta på mobilen fick de det.

– Det var lite som en typ av barnvakt, nästan: ”Här – ta era telefoner nu medan pappa lagar mat,” säger Daniel Nilsson.

Men så bestämde sig Daniel Nilsson för att sätta upp striktare regler och sluta förlita sig så mycket på skärmarna.

Skärmtiden begränsades till några minuter här och där: från att barnen vaknar fram till frukost, den fyra minuter långa bilfärden till och från skolan, en kvart – ibland lite mer – på kvällen innan de går och lägger sig.

– Då var de i fyra-femårsåldern. I början visste de inte vad de skulle göra med sin tid. De har rummen fulla med leksaker – pennor, kritor, you name it – men de visste inte vad de skulle göra för de var så uppslukade av stimulansen av skärmen.

Daniel Nilsson är så klart långt ifrån ensam om att brottas med det här. Antalet föräldrar som aldrig ägnat frågan om skärmtid en tanke får antas vara få.

Exakt hur skärmarna påverkar barn är i mångt och mycket oklart. Vissa menar att de är skadliga, andra att riskerna överdrivs.

Sverige har i dagsläget inga officiella råd kopplat till skärmtid. Men Folkhälsomyndigheten tittar närmare på frågan och ska komma med riktlinjer i december.

Världshälsoorganisationen (WHO) och svenska Barnläkarföreningen råder föräldrar att begränsa skärmtiden för de allra minsta barnen. Ingen skärmtid alls upp till två år, högst en timme om dagen för två- till femåringarna.

Dessa råd har kritiserats för att vara orimliga och fyller föräldrar med skamkänslor snarare än skyddar barnen från skadliga skärmar.

Daniel Nilssons barn har i dag hunnit bli nio och sju år och omfattas inte längre av råden från WHO och svenska Barnläkarföreningen.

Men han känner sig ändå säker på att han gjorde rätt som begränsade skärmtiden.

– De vill vara med mer. De vill vara med och hjälpa till hemma – moppa golvet eller vara med och laga mat – på ett helt annat sätt än innan. De bråkar mindre med varandra. De leker i stället för att sitta med sina telefoner så fort de har tråkigt. De vill ut i trädgården och leka – de vill man inte om alternativet telefonen finns, säger Daniel Nilsson.

Det händer att barnen fortfarande sitter med skärmen mer än vad de nya reglerna tillåter. Då kan det bli en del konflikter när den tas bort. Men på det stora hela upplever Daniel Nilsson att konflikterna blivit färre på det stora hela.

Utöver att begränsa skärmtiden har Daniel Nilsson också begränsat vilka appar barnen har på sina telefoner. Den stora skillnaden är att Youtube numera är raderad.

– Det har varit den största boven i vårt fall. Det har varit väldigt, väldigt mycket Youtube, säger Daniel Nilsson.

Han tycker inte bara att själva tiden barnen sitter med skärmar spelar roll – även vilket innehåll de kommer i kontakt med är viktigt att styra. Med Youtube-appen, där algoritmen hela tiden matar fram nytt innehåll, blir föräldrakontrollen för liten, tycker Daniel Nilsson.