"Att renovera är billigare än riva"

Flera röster har höjts för att man ska riva Köpingeskolan och bygga en ny på samma plats, men det är en dålig affär ekonomiskt, anser kommunens fatighetschef Roland Persson. Han beräknar att renoveringarna hittills kostat cirka 10 miljoner kronor. Om skolan renoveras igen i vår stiger den sammanlagda renoveringsnotan till runt 32 miljoner. Detta är ändå billigare än att bygga en ny.

– Den summan får man aldrig en ny skola för, säger Roland Persson.

Fastighetsförvaltningen har kritiserats för att inte ha tagit tag i mögelproblemen på skolan. Roland Persson säger att han inte vill skylla ifrån sig och påpekar att Köpingeskolan är fastighetsförvaltningens ansvar. Men hade förvaltningen haft mer pengar skulle fastigheterna kunna underhållas och undersökas bättre.

– Vi skulle behöva minst dubbelt så mycket i budgeten. Men så är inte verkligheten, säger fastighetschefen Roland Persson. Rent tekniskt beror de omfattande problemen på Köpingeskolan på fel i ytterväggarnas konstruktion och ett olycksaligt byte av mattor i mitten av 90-talet. När Köpingeskolan byggdes 1978 täcktes de flesta golven av nålfiltsmattor, en slags heltäckningsmattor. Efter ett fullmäktigebeslut i mitten av 90-talet togs alla nålfiltsmattor bort och ersattes på de flesta håll av klinkers. På Köpingeskolan valde man i stället plastmattor.

– Det gjordes i all välmening för att skapa ett bättre inomhusklimat. Det var mycket diskussioner om allergier och heltäckningsmattor på den tiden, även om vi inte fick de signalerna från just Köpingeskolan. Och plastmattorna är ju lättare att hålla rena, säger Gertie Lindberg, enhetschef på fastighetsförvaltningen.

Problemet var att ämnet kasein i flytspacklet reagerade med limmet och skapade emissioner som irriterade luftvägarna hos elever och personal. Sedan dess har mattorna bytts ut på de flesta ställen, utom i källaren och vid den administrativa delen, där problemen inte uppfattades som särskilt stora. Problemen i ytterväggarna upptäcktes i slutet av 90-talet och visade sig vara av ännu allvarligare karaktär. Murarna hade använt för mycket bruk vid bygget vilket skapade så kallade brukstuggor i luftspalten på insidan av väggen. Brukstuggor skapas när ett överskott på bruk pressas ut mellan tegelstenarna. Brukstuggorna ledde in fukt i väggen, så mycket att syllarna började ruttna.

– Vatteninträngningen i väggarna började antagligen ganska tidigt efter att skolan stod klar. Men effekterna i form av lukter märktes inte förrän nästan 20 år senare, säger Roland Persson.

Ett ventilationssystem som spred runt sporerna i lokalerna gjorde inte saken bättre och de sammanlagda faktorerna gjorde att skolan blev en av de mest drabbade fastigheterna ur inomhusmiljösynpunkt. Under de dryga tio år som problemen varit kända har åtgärder utförts i olika omgångar. Fastighetskontoret har fått kritik för att inte ta problemen på allvarutan bara utföra mindre åtgärder. Men det är en kritik som Gertie Lindberg och Roland Persson slår ifrån sig.

– Vi har hela tiden utfört de åtgärder som våra konsulter föreslagit, säger Roland Persson och får medhåll av Gertie Lindberg.

– Vi har tagit itu med de problem som dykt upp, och det är inte förrän nu vi ser hela vidden av dem, de har inte varit lätta att förutse, säger hon.

Droppen som fick skolan att stängas kom i november förra året då ett planerat underhåll av spruckna väggar gjorde att man började såga upp väggarna. Detta ledde till att ännu fler sporer spreds genom ventilationssystemet och hälsoproblemen för personal och elever på skolan blev allt värre.

För att komma till rätta med problemen krävs mycket omfattande renoveringar. Ytterväggarna måste bytas ut, golv likaså och ett nytt ventilationssystem ska installeras. Ombyggnaden beräknas kosta cirka 22 miljoner kronor, vilket är en av anledningarna till att politiker i skolnämnden börjat överväga att lämna Köpingeskolan och i stället hysa in elever och lärare på andra skolor.

Om saneringsåtgärderna trots allt utförs, är Gertie Lindberg och Roland Persson säkra på att problemen är lösta för överskådlig tid. Återigen stöder de sig på sakkunniga konsulter.

– Man måste fortsätta att underhålla byggnaden. Gör man inte det vet man aldrig vad som händer om exempelvis 20 år, säger Roland Persson.

Andreas Mårtensson

0410-545 34

andreas.martensson@allehandasyd.se