Annons

Allt fler installerar larm

Det blir allt vanligare att installera larm därhemma. Även om de inte alltid avskräcker tjuvarna som lärt sig att jobba snabbt.
Trelleborg • Publicerad 10 november 2008
Johan Jönsson, larminstallatör hos Securitas Direct Aroundio.
Johan Jönsson, larminstallatör hos Securitas Direct Aroundio.Foto: 
Skylten är en viktig del av larmet – den ska avskräcka tjuven från att ens försöka bryta sig in.
Skylten är en viktig del av larmet – den ska avskräcka tjuven från att ens försöka bryta sig in.Foto: 
Johan Jönsson på Securitas Direct Aroundio monterar en rörelsedetektor i en villa i Trelleborg. De reagerar på all rörelse inne i huset och larmar direkt larmcentralen inne i Trelleborg. bild: claes nyberg
Johan Jönsson på Securitas Direct Aroundio monterar en rörelsedetektor i en villa i Trelleborg. De reagerar på all rörelse inne i huset och larmar direkt larmcentralen inne i Trelleborg. bild: claes nybergFoto: 

Johan Jönsson, larminstallatör på Securitas Direct Around io i Trelleborg har bråda dagar - det är alltid en arbetstopp under årets mörka månader för då vill många människor installera larm, säger han.

Som TA berättade i lördagens tidning ökar inbrotten markant just i november månad. Då kan tjuvarna operera ostört i skydd av mörkret.

Annons

I dag installerar Johan Jönsson rörelsedetektorer i en villa utanför Trelleborg. Ytterdörren och vissa fönster ska också larmas. I takt med att tjuvarna lär sig alltfler knep för att slå ut larmet tvingas även larmtillverkarna utveckla sina larm. Johan Jönsson exemplifierar med att de idag kopplar larmen till larmcentralen via både fast telefoni och mobil telefoni. Innan, när det bara gick via det fasta telefonnätet så räckte det med att tjuven klippte telekabeln så var larmet oskadliggjort. Ett annat knep är att "larma in" själva larmdosan i huset, där husägaren knappar in sin kod för att knäppa av och på larmet. Förut, när larmdosan kunde sitta på väggen strax innanför dörren, var det enkelt för tjuvarna att klippa telesladden till dosan så var larmet ur spel - det tjuter visserligen men kan inte ringa upp larmcentralen. Numera placeras dosan inne i huset omgiven av larmdetektorer. Innan tjuven hinner fram till dosan för att oskadliggöra den så har larmet till larmcentralen redan hunnit gå.

- Det handlar om att bygga fällor för tjuven, säger Johan Jönsson.

Dagens villalarm har utvecklats från att vara "skalskydd" med larm som utlöses vid alla husets ingångar till strategiskt placerade rörelsedetektorer inomhus.

Det är bättre för kunden, menar han - dels kostar de kompletta skalskydden väldigt mycket mer än den nya sortens larm som kostar i snitt 4 500 kronor för en vanlig villa, dels känner rörelsedetektorerna i huset av allt som rör sig därinne. Men helt skyddad för inbrott är man inte trots att man har larm. Förhoppningen är att larmet får kunden att känna sig säker och att det avskräcker tjuven från att ens försöka bryta sig in. Men vissa slipade tjuvar går in ändå, ofta slår de sönder larmdosan för att få tyst på den. Och de är snabba:

- Bland dem som får inbrott fast de har larm, där säger man att tjuven är inne i huset i max 90 sekunder, säger Johan Jönsson.

På frågan om hur stort skydd man egentligen har av ett larm om tjuvarna kan ta sig in ändå, svarar Johan att "tjuvarna kommer alltid in om de vill".

- Men vi har alltid sagt att en stor del av skyddet är skylten.

Det är den som ska flytta tjuven vidare till nästa hus, förklarar han.

Erika Oldberg
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons