GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Allt du någonsin velat veta om palmerna i Trelleborg

"Kan vi få köpa ett lass palmer? Nog för att fylla en långtradare?" Det är 30 år sedan i år som en delegation från Trelleborgs stad förbryllade spanjorerna med den lite märkliga frågan. Sedan dess har Trelleborg varit känd som Palmernas stad. På måndag påbörjas arbetet med att ställa ut alla palmerna runt om i staden. Här är svaren på alla frågor du någonsin velat ställa om palmerna men inte riktigt vågat.
Trelleborg • Publicerad 11 maj 2014
Foto: 
Foto: 
Foto: 
Mark Huisman.
Mark Huisman.Foto: 
Foto: 
På måndag börjar palmerna åter vaja på Trelleborgs gator och torg, efter en vilofylld vinter i växthus.
På måndag börjar palmerna åter vaja på Trelleborgs gator och torg, efter en vilofylld vinter i växthus.Foto: Foto: Tomas Nyberg
Foto: 
Krukorna, med särskild jord som lätt släpper igenom vatten, täcks med bark för att hålla undan ogräs. Men sånt slår gärna rot i alla fall, konstaterar parkchef Mark Huisman.
Krukorna, med särskild jord som lätt släpper igenom vatten, täcks med bark för att hålla undan ogräs. Men sånt slår gärna rot i alla fall, konstaterar parkchef Mark Huisman.Foto: Foto: Tomas Nyberg

Vad är en palm, egentligen?

– En enhjärtbladig växt av familjen Arecales. Kännetecknande är att de endast växer uppåt och grenar sig i toppen, med stora, fjäderlikt förgrenade blad. Frukten är oftast en stenfrukt eller ett bär med bara ett enda frö. De förekommer bara i tropiska eller subtropiska klimatområden. Och i Trelleborg. Fast här står de i kruka.

Varför har Trelleborg palmer?

– Mikaeli Marknadskommitté kom med den lite knäppa idén för att sätta Trelleborg på kartan, och fick gehör från gatunämndsordförande Egil Ahl (S). På våren 1984 for stadsträdgårdsmästare Peder Hagested och marknadskommitténs Alf Näslund till Spanien för att köpa palmer - för överskottet från de lokalmynt som då såldes i Trelleborg. Två flak fulla fraktades hit med långtradare, och träden placerades ut längs Strandgatan, så att turister som körde till och från färjorna skulle begripa att de hamnat i sydligaste Norden.

Är det några av dem som faktiskt har stått här i 30 år?

– Jojomen. Några de första, 20-talet palmer från Alicante har visserligen gått till palmernas himmel, men många är kvar. De var redan vid ankomsten 30 år gamla.

Det äldsta exemplaret är runt 150 år, men det har förstås inte stått här så länge. Det växte upp i Botaniska trädgården i Uppsala men blev för stort, och erbjöds för 14 år sedan "palmernas stad". Det är den som brukar stå i lasarettsrondellen - som utsågs till "Sveriges vackraste rondell" i ett tv-program för några år sedan.

Var kommer palmerna ifrån?

– De första kom från Alicante i Spanien. Numera köps de från en grossist, och kan komma från exempelvis Marocko.

Hur många är de?

– Antalet har vuxit med åren. Nu är de runt 150 stycken, i varierande storlekar.

Vad kostar en palm?

– Olika. Men de största exemplaren, de som vajar längs Strandgatan på sommaren, anses värda runt 50 000 kronor styck.

Hur kan de klara vår nordiska vinter?

– Det gör de inte. Träden tål inte frostnätter, eller för den delen dagar med minusgrader. När sommarsäsongen är slut lyfts de flesta palmerna in och placeras i kommunens växthus på Granlunda. Där kan de stå svalt (sex-sju plusgrader), fuktigt och ljust. Då går de i vinterdvala och slutar växa.

När placeras de ut?

– Under palmernas första år gjorde man ett jippo av den så kallade "Palmlördagen", första lördagen i juni. Men sedan man började fira Nationaldagen 6 juni mer seriöst har den traditionen släppts. Numera ställs palmerna ut när sommarvärmen närmar sig - inte minst för att det då blir för varmt i växthusen, till och med för en palm. Det brukar bli i maj. Parkförvaltningen tar beslutet på magkänsla, inte efter en viss dygnsmedeltemperatur.

Och när plockas de in igen?

– Även det är beroende av väder och magkänsla, men någon gång i oktober är normalt. Innan frosten.

Var det inte Linné som kallade palmerna för "växtvärldens furstar"?

– Jo.

Hur stora är de största palmerna i Trelleborg?

– Över sju meter höga, medräknat kruka. Vilket innebär att de inte längre får plats i kommunens växthus. De övre bladen pressas mot glastaket och riskerar därmed att förfrysa. De sex-sju största har i stället fått låna plats i ett högt magasin i hamnen.

Vilken sorts palmer är det?

– Flera olika: dadel- och solfjäderspalmer, kanariepalmer och väderkvarnspalmer. Plus någon extra sort som kommunen förbarmat sig över sedan de blivit för stora för privatpersoner.

Hur många palmsorter finns det i världen?

– Drygt 200 kända släkten med omkring 2 600 arter, enligt Wikipedia.

Varför växer det inga kokosnötter i palmerna?

– För att de inte är några kokospalmer.

Ja, men någon slags frukt borde de väl ha?

– Jo, det kan man ju tycka, exempelvis i dadelpalmerna. Men den svenska sommaren erbjuder tydligen en allt för kort tillväxtperiod. Eller så blir de svenska bina för konfunderade för att sköta pollineringen ordentligt.

Blommar palmerna?

– Jo då. På flera sorter kan man redan nu se diskreta, gula hängen och små blommor.

Vad hände med de här nya palmerna man hörde talas om, som skulle ersätta de skruttigare exemplaren?

– Parkförvaltningen har fått skjuta på sina nyinköp, eftersom investeringsmedlen gått till fordon, bryggan i Beddinge, underhåll av broar i Stadsparken och träd som behövt bytas, bland annat på C-B Friisgatan.

Om man vill se palmerna på vintern, kan man besöka dem i växthuset då?

– Jovisst. Sällskap kan kontakta parkförvaltningen för en guidad visning.

Har det inte pratats om ett "palmhus" i Trelleborg, där man skulle kunna besöka palmerna vintertid, kanske fika och så?

– Jo absolut. Mer eller mindre galna idéer har förts fram om växthus på Rådhustorget eller ett gigantiskt bygge vid Västra Infarten som skulle gå att köra igenom. Men just nu projekteras inga "palmhus".

Varför har TA en palm som symbol?

– Många Trelleborgsföretag, föreningar och klubbar har anammat palmen som symbol eller del av sitt namn. TA satte en i tidningens "huvud" redan under slutet av 1980-talet. Idén kom från dåvarande chefredaktören Mats Wickström, som tyckt att tidningen behövde en symbol; något som gjorde förstasidan lite mer folklig och mindre gravallvarlig. Och där satt palmen som en smäck.

Har palmen några naturliga fiender?

– Ja. Bland annat i Grekland och Sydostasien har den röda palmviveln, även kallad palmelefant på grund av sin snabellika näbb, orsakat stor skada. Insektens larver äter stjälkar.

Har engelskans "palm" (handflata) något med trädet att göra?

– Japp. Bara sprid ut fingrarna så ser ni varför redan människor som talade latin använde handflatan - palme - för att symbolisera trädet och dess bladverk.

Palmsöndagen, vad har den med palmer att göra?

– Söndagen före påsk anses vara dagen för Jesus intåg i Jerusalem, ridande på en åsna. Jublande människor ska då ha hälsat honom, viftande med palmkvistar. Palmblad är en gammal historisk symbol för seger, framgång eller rent av odödlighet.

Lars Thulin
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.